När friskolereformen och det fria skolvalet infördes för drygt tjugo år sedan var det tack vare ett starkt engagemang för mångfald, fritänkande och medborgarens rätt att själv bestämma över ett av de viktigaste skeendena i sitt liv. En stark kraft i den rörelsen var Miljöpartiet.
På kort tid har Miljöpartiet nu helt vänt om – från att ha varit bland friskolornas främsta försvarare har de lämnat idealen och kampen om eleven i centrum, valfrihet och mångfald bakom sig. Och man nöjer sig inte med det, partiet har dessutom offentligt bett om ursäkt för att man någonsin fört den kampen. Miljöpartiets nya linje skapar oro bland de knappt 600 föreningar, kooperativ, stiftelser och aktiebolag som utgör våra medlemmar. Och oron är lika stor hos de föräldrar som har sina barn i deras 1 200 verksamheter.
Radikalisering av frågan
I helgen håller Miljöpartiet kongress i Göteborg. Till den har partistyrelsen föreslagit en radikalisering av friskolepolitiken som ligger mycket nära Vänsterpartiets. I valmanifestet föreslås att inga aktörer med vinstsyfte ska få driva skola. Det kan inte förstås på annat sätt än att aktiebolagsformen inte ska tillåtas.
När man frågar vilka konsekvenser förslagen kommer att få för elever, föräldrar och de, som i dag med själ och hjärta driver bra skolverksamheter, väljer ledande miljöpartister att svara svävande. Vad betyder det i realiteten att varje krona alltid ska återinvesteras för den som har satsat egna privata pengar för att förverkliga sin dröm om en bättre skola? Vad händer med existerande skolor som drivs som aktiebolag? Miljöpartiet hävdar att de är för valfrihet, men det är att medvetet lura väljarna. Sanningen är att med Miljöpartiets förslag kommer valfriheten att minska drastiskt och många elever tvingas byta skola mot sin vilja.
Mycket uppskattad reform
Valfriheten är mycket uppskattad och har blivit en självklarhet för många. Över 300 000 barn och elever går i fristående förskolor och skolor varje dag, och drygt 55 000 människor arbetar där. Olika inriktningar, pedagogiska metoder och sätt att arbeta har vuxit fram och kompletterar varandra. De flesta friskolor är fortfarande små. 94 procent av de fristående huvudmännen har bara en eller två enheter. Några större företag har, tack vare att de har inriktningar och upplägg som många uppskattar, kunnat sprida sig över landet och därmed gett fler elever ett alternativ till den kommunala skolan.
Fristående förskolor och skolor lyckas i allmänhet väl med sitt uppdrag. Elever och föräldrar trivs och är nöjda, kunskapsresultaten är generellt bättre än i kommunala skolor, de anställda är mer nöjda, mår bättre och upplever att de har mer inflytande än sina kommunanställda kollegor. Samtidigt är friskolorna duktiga på att ta emot elever som har ett stort behov av särskilda insatser eller som inte riktigt passar in i den kommunala skolan. Det är för dessa barn som friskolor och det fria skolvalet verkligen spelar roll. Alla barn och ungdomar är olika och alla förtjänar och ska ha rätt till en skola som passar just dem.
Ska inte få fortsätta
Vi har en viktig uppgift i Sverige att gemensamt höja skolresultaten. Dåliga skolor skall uppmärksammas – oavsett huvudman. Det är helt oacceptabelt att skolor drivs med låg kvalitet och sådana huvudmän ska inte få fortsätta, men den stora majoriteten av friskolor håller hög kvalitet och i det instämmer lärare, elever och föräldrar.
I dag drivs sjuttio procent av alla fristående grund- och gymnasieskolor som aktiebolag och trettio procent drivs på ideell grund. Det är naturligt att det finns mångfald bland friskolor och alla typer av friskolor behövs. Om Miljöpartiets förslag om ett förbud för företag att driva skola skulle förverkligas riskerar sju av tio friskoleelever att förlora den skola de har valt. Likaså skulle skolledare, lärare och andra anställda få betydligt färre arbetsgivare att välja mellan. Risken är stor att svensk skola då går miste om många starka och skickliga pedagoger, som hellre söker sig till en annan bransch, där deras idéer och engagemang bättre kan komma till sin rätt.
Allvarligt hotad
Varje elevs möjlighet att gå i den skola som passar just den själv bäst är allvarligt hotad med Miljöpartiets politik. Kombinationen av Miljöpartiets och Vänsterpartiets förbudsiver och Socialdemokraternas krav på ett kommunalt veto skulle minska valfriheten drastiskt. Miljöpartiets förslag bidrar till en återgång till ett samhälle som cementerar boendesegregation och minskar människors makt över sina liv.
Om Miljöpartiets förslag blir verklighet kommer 160 000 elever i aktiebolagsdrivna skolor stå inför en osäker framtid. Väljarna och landets alla elever har rätt att få ett svar långt före valet i höst. Kommer deras skolor stängas ner med Miljöpartiets politik?
Mikaela Valtersson
ordförande för Friskolornas riksförbund
