Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Turkiet har långt till EU

Ledare Det turkiska statsbesöket hade fokus på handel och EU, men helst inte på folkmorden.

Resultatet av det turkiska statsbesöket är stärkta relationer med Sverige, uttryckt inte minst av statsminister Reinfeldts stöd för turkiskt EU-medlemskap.

Ett strategiskt partnerskapsavtal signerades och ett turkiskt institut invigdes vid Stockholms universitet. Överlag var statsbesöket av president Abdullah Gul med följe en slags styrkedemonstration från den turkiska sidan. Turkisk ekonomi går som tåget och landet har stora regionalpolitiska ambitioner.

Statsbesöket hade dubbelt fokus, EU och handel. Viljan att stärka handelsrelationerna länderna emellan backas upp av ett ännu ovanligt förfarande inom svensk humaniora. Hela det turkiska institutet vid Stockholms universitet är sponsrat av stora svenska företag, bland andra Telia och H&M. Det är en investering i åtagande och pengar värt mångmiljonbelopp.

Abdullah Guls besked var tydligt; Turkiet kommer med ekonomiska muskler och ambitioner att fullfölja EU-projektet. Just nu är det iskallt på den fronten, men ett förändrat klimat i den Europeiska politiken kan snabbt ändra förutsättningarna. Då kan det svenska stödet spela en avgörande roll.

Ett fokus som den turkiska delegationen ansträngde sig för att inte få på besöket var minoriteternas status och framförallt folkmorden på armenier och assyrier för snart hundra år sedan.

I den turkiska delegationen ingick representanter för minoriteter och i januari avlade EU-minister Egemin Bagis ett förebyggande besök till Stockholm. Då inbjöds assyriska och syrianska organisationer till en sittning som utvecklade sig till en veritabel uppläxning. Bland annat ska Bagis ha vänt sig till den socialdemokratiske riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo och sagt:

– Vad har ni assyrier vunnit med att använda folkmordsfrågan som masturbation och basunera ut det i medier och Sveriges Riksdag?

I Sverige lever runt 100 000 personer med assyriska rötter. En del av dem demonstrerade igår vid Mynttorget. Riksdagen har erkänt folkmordet, även om regeringen valt att ignorera beslutet.

Efter uppmärksamhet i både svensk och turkisk press har Bagis både förnekat och beklagat sitt uttalande.

Folkmordet har blivit en kvarnsten om Turkiets hals. Där är det straffbart att yttra sig om övergreppen. Och varje internationell röst som kräver ett erkännande möts av den förorättades ilskna instinktiva motreaktioner. Handelsrelationer ska avbrytas och fördömanden haglar. Premiärminister Erdogan vill att Turkiet vid landets 100-årsjubileum 2023 ska vara medlem i EU. Men innan dess, 2015, är det 100 år sedan ett av historiens värsta folkmord genomfördes på turkisk mark. Det är bra att Sverige välkomnar Turkiet i EU – förutsatt att Turkiets syn på minoriteter och mänskliga rättigheter förändras drastiskt.

GP 14/3 -13

Mest läst