Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Inför SBU:s studie om diabeteskost togs det fram mer än tjugo kostexperiment av hög kvalitet på patienter med metabolt syndrom eller manifest åldersdiabetes. Experimenten visade att LCHF-dieten var överlägsen den vanliga kolhydratrika kosten, skriver debattörerna. Bild: Bild: JONNY MATTSSON

Tro ersätter vetande i hetsig LCHF-debatt

Debatt Den massiva kritiken mot LCHF-dieten i flera massmedier är baserad på tro, inte vetenskapliga studier. De tiotusentals svenskar som förbättrat sin hälsa med dieten behöver inte låta sig skrämmas.

Massmedia har utan ifrågasättande återgivit och förstärkt de varningar för den numera populära LCHF-kosten som professor Maj-Lis Hellenius och medarbetare publicerade på DN-debatt den förste augusti. Detta har skrämt många människor som under kortare eller längre tid använt den kosten för att gå ned i vikt och allmänt må bättre, vilket de även har gjort enligt många samstämmiga rapporter. Rapporter som även starkt underbyggs av vetenskapliga studier, bland andra en samarbetsstudie vid Portos universitet och Medical Centre University i Durham, USA. Flera tidigare studier har givit liknande resultat.

I DN-artikeln påstår Hellenius och medarbetare utan något vetenskapligt underlag att LCHF-kosten är orsaken till den stigande dödligheten i stroke hos yngre lågutbildade människor.

Hur har denna trosuppfattning kunnat uppstå hos relativt sett välutbildade akademiker?

Totalt kaloriintag går upp

Alltsedan 1950-talet har vissa läkare med industriell anknytning varnat för kost med animalt fett och kolesterol. Propaganda har haft stor genomslagskraft och lett till att fettkonsumtionen minskat medan konsumtionen av kolhydrater ökat. Råden har medfört att det totala kaloriintaget ökat vilket avspeglas i att fetma och diabetes nu blivit stora folksjukdomar i västvärlden.

Detta har uppmärksammats av ledande forskare såsom Walter Willett, Harvard University, vilken nyligen hävdade att det är den höga konsumtionen av kolhydrater och inte som man tidigare trott fett, som är orsaken till ökningen av dessa folksjukdomar. Även den kände danske nutritionsforskaren Arne Astrup, som tidigare hävdat att fetma beror på brist på kolhydrater, har nyligen vid den internationella fetmakongressen tillstått att han haft fel.

Hjärtinfarkter minskar

Men för vissa svenska läkare tycks tiden ha stått still. Deras råd att minska animalt fett i kosten har aldrig underbyggts av vetenskap. Inget av flera betydelsefulla studier såsom Kostcancerprojektet i Malmö, Nurses Health Study och det omfattande kostexperimentet, Women Health Initiatives (WHI) har kunnat ge stöd åt sådana råd. Tro till skillnad från vetande kan leda till att man tolkar verkligheten fel.

I debattinlägget hänvisar författarna till Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets senaste rapport i ett påstående att förekomsten av hjärtinfarkt ökar hos unga lågutbildade kvinnor. Det visar sig emellertid att motsatsen gäller sedan 2008 har antalet infarkter minskat. Däremot är det sant att kvinnor och män i åldrarna 35-44 år oftare drabbas av stroke. Men denna ökning började långt innan LCHF-dieten blev populär.

Högkvalitativa studier

Inför Statens beredning för medicinsk utvärderings, SBU:s, studie om diabeteskost togs det fram mer än tjugo kostexperiment av hög kvalitet på patienter med metabolt syndrom eller manifest åldersdiabetes. Experimenten visade att LCHF-dieten var överlägsen den vanliga kolhydratrika kosten. Patienternas blodvärden förbättrades eller normaliserades, blodtrycket sjönk, kroppsvikten minskade och de flesta kunde minska eller upphöra med diabetesmedicin.

Resultaten från dessa studier togs emellertid inte med i SBU:s slutliga rapport. Man ansåg nämligen att experimenten var för korta och omfattade för få patienter.

Säkerställda skillnader

Att man i samtliga experiment uppnådde säkerställda skillnader trots det begränsade antalet försökspatienter tyder givetvis på att behandlingen var effektiv. Föreställningen att bra experiment kräver många försökspersoner är anmärkningsvärd. Ju färre försökspersoner som behövs för att visa säkerställd nyttoeffekt, desto bättre är behandlingen. När penicillin introducerades som behandling av den dödliga sjukdomen bakteriell hjärnhinneinflammation räckte det med tio patienter för att övertyga världen alla överlevde.

De tiotusentals personer i Sverige vars diabetes, övervikt eller fetma och generella hälsa förbättrats med en fettrik, kolhydratsnål kost behöver inte låta sig skrämmas av Hellenius och medarbetares trossatser. Vetenskapen säger något helt annat.

Tore Scherstén

professor emeritus,

ledamot av Kungliga Vetenskaps Akademien

Karl Arfors

professor

vid Sidney Kimmel Cancer Institute, USA

Uffe Ravnskov

docent

Ralf Sundberg

docent och författare

Lunds Universitet

Mest läst