Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
collage

Tre frågor inför skattebeslutet

GP:s politikreporter Gunilla Grahn-Hinnfors svarar på varför just denna fråga väcker så mycket debatt i riksdagen.

Rubriken "Beslut om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt" låter kanske inte den mest rafflande frågan på riksdagens dagrodning. Men ärendet har blivit en riktig rysare och gått som en följetong hela hösten. Under torsdagen skrivs ännu ett kapitel.

Vad handlar den här debatten om, egentligen?

- Frågan om att höja nivån för den så kallade brytpunkten, alltså när man börjar betala statlig inkomstskatt, har förvandlats till en strid mellan framför allt Socialdemokraterna och Moderaterna. Den visar tydligt att supervalåret 2014 redan har börjat. I går kväll debatterades frågan i nästan 2,5 timmar och i dag, torsdag, klockan 16 får vi veta om det blir beslut i frågan eller ej.

Ärendet berör drygt en miljon svenskar, 110 000 av dem skulle med höjd brytpunkt helt slippa att betala statlig inkomstskatt. Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot från Göteborg har låtit Riksdagens utredningstjänst ta fram siffror på hur många som skulle beröras i Göteborg. Cirka var femte person med arbetsinkomster i Göteborgs stad skulle med beslutet få sänkt skatt.

Det är riksdagens talman Per Westerberg (M) som bestämmer om det blir en omröstning. Han kan vägra att låta ärendet gå till votering om han anser att det strider mot riksdagsordningen.

I förra veckan var det en öppen utfrågning av fyra experter. Två av dem menade att det inte finns några hinder för att ta beslut i frågan, två av dem hade motsatt uppfattning. Dött lopp alltså.

Under onsdagen kom så riksdagsförvaltningens jurister med en 24 sidor lång rapport om hur de såg på frågan. Efter ett resonerande fram och tillbaka landar de i slutsatsen att ett beslut om att bryta ut en del i budgeten skulle strida mot praxis.

Varför är det så mycket liv kring just den här frågan?

- Alliansregeringen är i minoritet. Med stöd av SD kunde de rösta igenom ett femte jobbskatteavdrag för 12 miljarder kronor. När det gäller den höjda brytpunkten som kostar tre miljarder och framför allt berör de mer välavlönade har en majoritet bestående av S, V, MP och SD sagt nej till den. De har drivit frågan i finansutskottet och nu i riksdagens kammare.

Socialdemokraterna har sagt nej till ett femte jobbskatteavdrag men samtidigt deklarerat att man inte kommer att riva upp beslutet. Internt är det inte helt lätt att förklara varför man, även om det är indirekt, går med på en så stor ytterligare skattesänkning. Att man slåss så hårt mot en höjning av brytpunkten blir en symbolfråga för partiledningen. En rökridå, om man så vill, för att dölja en mycket större skattesänkning.

Lika mycket är detta en symbolfråga för regeringen. Reinfeldt och hans alliansvänner vill sätta ner foten och är inte villiga att kompromissa. De drar fram Göran Persson och 90-talskrisen och pekar på att det ska vara "ordning och reda" i budgetprocessen, annars hotar kaos.

För talmannen är det extra knivigt. Uppdraget som talman är opolitiskt men hur Per Westerberg än gör kommer hans beslut att tolkas i politiska termer.

Hur kommer det att gå?

- Det troliga är att Per Westerberg kommer att följa riksdagsförvaltningens jurister och säga nej till en votering i dag. Då kommer med största sannolikhet majoriteten S, V, MP och SD att driva frågan vidare till Konstitutionsutskottet där de också har majoritet. Därefter kommer frågan tillbaka till kammaren och då kan talmannen inte vägra att ta upp frågan.

Stalltipset är alltså att det inte kommer att bli någon höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt. Om det, som Carl B Hamilton (FP) blir en "minikonstitutionell kris" eller inte, återstår att se.

Mest läst