Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Trafikverkets sparförslag bäddar för mer trängselskatt

    Bilisterna i Göteborg och Stockholm får betala mer i trängselskatt och utlovade satsningar på underhåll av vägar och järnvägar uteblir. Det är innebörden i Trafikverkets förslag till besparingar för att rädda statens budget, skriver bland andra Martin Wannholt, Samverkande göteborgare.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Sveriges ekonomi befinner sig i ett allvarligt läge med en statsbudget som till stora belopp saknar finansiering. Finansdepartementet har begärt in förslag om besparingar och kostnadsminskningar från övriga departement, som en del i att få en statsbudget i mindre obalans, speciellt för år 2016 och 2017.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Trafikverket har skickat in sina förslag till möjliga besparingar för 2016 och 2017. Tre miljarder kronor föreslås i direkta besparingar. Trafikverket riktar i princip samtliga dessa förslag till nedskärningar mot anslagen för drift och underhåll, bärighet, tjälsäkring och trimningsåtgärder. De föreslår alltså fortsatt eftersatt underhåll och risk att ytterligare försämra befintliga system. Svenska järnvägar och vägar kan i dag inte leverera till den kapacitet de är designade och byggda för, på grund av eftersatt underhåll. Nu föreslår Trafikverket mer av den medicinen. För Västra Götalandsregionen kan det bli extra kännbart, då regionen av ”planeringsskäl” redan ligger efter i förbrukningen av avsatta underhållsresurser i länstransportplanen.

    Stark oro från svensk industri

    Tunga representanter för svenskt näringsliv och våra basindustrier har skickat in svidande kritik mot Trafikverkets förslag. De skriver bland annat:

    ”Vi finner det anmärkningsvärt att besparingar övervägs som slår direkt – här och nu – mot näringslivets konkurrenskraft och därmed försvårar förmågan att genom fortsatta intäkter, sysselsättning och tillväxt bidra till de nödiga direkta och indirekta skatteintäkter som behövs för de nu föreliggande samhällsutmaningarna. Vi anser på goda grunder att det är bättre att något tidsmässigt skjuta på en del, främst större, investeringsåtgärder än att kortsiktigt minska drift- och underhållsmedel som slår direkt mot kapacitet och tillgänglighet i transportinfrastrukturen och därmed äventyrar framför allt basnäringarnas konkurrenskraft. För godstransporter är ofta de små justeringarna och investeringarna i järnväg och väg, trimningsåtgärder, viktiga och har stor effekt i förhållande till sin kostnad och vi anser där att vid en hård prioritering i närtid så bör dessa ha företräde före de större pågående investeringsobjekten.”

    Men som framgår ovan kommer svenskt näringsliv också med framsynta och kloka förslag till lösningar. Det rimliga vore ju naturligtvis att senarelägga nya beslutade större projekt i stället för ytterligare neddragningar på underhåll. Speciellt sådana som är samhällsekonomiskt olönsamma.

    Trafikverket vill låna av paketet

    Trafikverket har också tagit med ytterligare tre miljarder kronor i ”besparingar” av bland annat Västsvenska paketet, genom att föreslå utökad lånefinansiering i stället för att gå över statsbudgeten. Enkelt uttryckt, de trängselskatter som betalas in de kommande två åren skall inte gå tillbaks till att finansiera de avtalade projekten. I stället ska de gå till att täppa hål i statsbudgeten. Räntan kommer naturligtvis betalas av ytterligare höjd trängselskatt i Stockholm och Göteborg. Och Västsvenska paketet, som till stor del redan är lånefinansierat, skall lånefinansieras ytterligare.

    Trafikverket föreslår två alternativ när det gäller lånefinansiering. Det kan leda till ökade kostnader för de bilister som skall betala trängselskatt med upp till 5,9 miljarder i löpande pris genom att trängselskatten förlängs med fem år. Man kan undra om Trafikverket har förhandlat med avtalsparterna om trängselskatt - att man nu föreslagit indragning av avtalade statliga medel och vill ersätta med ökade lån. Vidare varför lånefinansiering förs fram över huvud taget från Trafikverket när uppdraget var att återkomma med möjliga besparingar.

    Västlänken är Sveriges mest olönsamma infrastrukturprojekt. Sannolikheten för att projektet skall kunna få tillstånd i våra miljödomstolar är minimal. En stor majoritet av kloka göteborgare har tydligt sagt nej till finansiering av Västlänken i folkomröstningen. Genom att senarelägga Sveriges mest olönsamma infrastrukturprojekt Västlänken, kan upp till en miljard kronor sparas in i statsbudgeten för 2016 och 2017 (stoppa inledande arbeten utan miljötillstånd och pausa den fortsatta projekteringen). En senareläggning av den tilltänkta Västlänken förändrar inte heller något i sak, då dess marginella funktion inte skulle kunna användas förrän tiotals år efter färdigställande.

    Slopa Västlänken

    Redan innan projektet har startats vet vi på förhand att många kostnadsposter kommer passeras med råge och att stora tillkommande kostnader inte redovisats. Västlänkens faktiska kostnad är nu uppe i över 30 miljarder kronor innan bygget påbörjats. Det är lätt att förstå varför Trafikverket vill hemlighålla sina kalkyler när det gäller Västlänken.

    Genom att till exempel bygga det av Trafikverket (fd Banverket) föreslagna Förstärkningsalternativet kan 20 miljarder kronor sparas.

    Givet statens nya situation med strama finanser borde prioriteringen vara självklar: Fungerande och konkurrenskraftig infrastruktur för export i den svenska industrin, som dessutom ger stor klimatnytta, måste ju anses viktigare än nya olönsamma prestigeprojekt.

    Martin Wannholt

    kommunalråd Samverkande göteborgare

    Hans Sternlycke

    riksordförande Järnvägsfrämjandet

    Carina Bulic´

    företagare, samordnare i Stoppa Västlänken Nu

    Claes Westberg

    tidigare trafik- direktör i Göteborg