Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Trafikverkets lek med statistik

Svenska tåg är inte punktligare. Det är bara definitionen som ändrats.

Punktlighet är ett till synes absolut begrepp. Ju punktligare, desto närmare en på förhand bestämd tidpunkt anländer man.

När det gäller svensk tågtrafik kan emellertid punktlighet uppnås på ett annat sätt. Det handlar inte om att få tågen att avgå och anlända i bättre överensstämmelse med tidtabellen. Nej, i stället ändrar man definitionen på vad som är punktlighet.

Det är P 1-programmet Kaliber som avslöjat hur Trafikverket och kommunikationsminister Catharina Elmsäter-Swärd (M) med hjälp av felaktigt använd statistik förskönat verkligheten när det gäller de svenska tågens punktlighet. Elmsäter-Swärd har möjligen varit i god tro när hon använt statistiken. Trafikverket har definitivt inte varit det.

Enligt den presenterade statistiken har en dramatisk förbättring av punktligheten hos de svenska tågen ägt rum bara mellan 2011 och 2012. Från 87 procent 2011 kom nästan 97 procent av tågen i tid förra året. Sverige skulle enligt denna statistik ligga på tredje plats i Europa när det gällde punktlighet. Bara Rumänien och Moldavien kan uppvisa en bättre statistik – att just dessa båda länder skulle toppa ligan borde möjligen ha fött en viss misstänksamhet hos Elmsäter-Swärd.

Mycket riktigt. Trafikverket har jämfört äpplen och päron på ett sätt som gör påståendena om punktlighet helt oanvändbara.

För det första har begreppet punktlighet förändrats. Tidigare har förseningar på högst fem minuter ansetts som acceptabla. Förra året höjdes den gränsen till 15 minuter. Därmed kunde ”punktligheten” drastiskt förbättras. Trafikverket försvarar detta med en anpassning till internationell europeisk statistik. Problemet är bara att den statistiken gäller fjärrtåg. I den svenska statistiken ingår både lokal, pendel- och fjärrtågstrafik. Pendeltåg som är upp till en kvart försenade anses därmed komma i rätt tid. Ytterst få resenärer torde instämma i den beskrivningen. I Sverige räknas vidare inte helt inställda tåg in i statistiken. Huttrande resenärer som får vänta en timme eller mer på nästa tåg torde inte vara benägna att tala om ”punktlighet”.

Det är trist att Trafikverket ägnar sig åt denna typ av försköning. Metoden kunde vara den motsatta. I precisionslandet Schweiz har länge punktlighetsmålet satts till maximalt fyra minuter, och det målet klaras till mer än 95 procent. Hårdare krav leder till bättre resultat.

Omfattande tågförseningar är inte bara ett problem för individen. Vill vi ha levande regioner med växande arbetsmarknader är fungerande pendling en förutsättning. Det bygger på att människor känner tilltro till tågtrafik och annan kollektiv -trafik och kan lita på att man verkligen kommer fram i tid.

GP 26/2 - 13

Mest läst