Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Trafikverket: Västlänken lönsam

    Västlänken har blivit samhällsekonomiskt lönsam. Det visar en ny beräkning som Trafikverket gjort. Tid är pengar. Men lönsamheten beror också på en järnvägsbro i Olskroken.

    Om fem år sätts spadarna i jorden för Västlänken. En fösta etapp mellan Olskroken och Göteborg C med en ny underjordisk station vid centralstationen kan vara klar 2023 och hela projektet 2026.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Men motståndet mot tågtunneln under centrala stan är betydande, många ifrågasätter fördelarna och ännu fler kostnaden.

    Tidigare beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan har visat på en betydande olönsamhet för Västlänken.

    I samband med arbetet med förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 har Trafikverket genomfört nya samhällsekonomiska beräkningar av alla större planerade projekt.

    Beräkningen av samhällsnyttan för Västlänken visar nu att projektet är marginellt olönsamt, den så kallade nettonuvärdeskvoten blir -0,12.

    Men det finns flera positiva faktorer som inte går att prissätta. bland annat vidgad arbetsmarknad, mer tillförlitliga tågresor, färre byten för kollektivtrafikresenärerna och bättre hälsa för göteborgarna på grund av minskad biltrafik.

    - Det betyder sammantaget att de samhällsekonomiska effekterna av Västlänken av allt att döma blir positiva, säger Alexander Hellervik, trafikanalytiker på Trafikverket.

    Att Västlänken plötsligt blir mindre olönsam och kanske till och med lönsam beror bland annat på att Trafikverket omvärderat de tidsvinster resenärerna kommer att göra.

    - Vi anser det vara mer lönsamt med kortare restid än vi tidigare antagit, säger Hellervik. Resenärerna är beredda att betala mer än vi tidigare trott för att resa snabbare.

    Dessutom väntas räntekostnaderna bli lägre och resandet öka mer än man tidigare trott.

    Minskad trängsel ombord på spårvagnar och bussar i centrala Göteborg med nya bytespunkter i Haga och Korsvägen och ledig kapacitet i befintlig infrastruktur som Gårdatunneln ingår också i den nya kalkylen.

    Läs också: "Betydande risk för fördyrningar"

    Trafikverkets nya beräkningsmodell har medfört att de flesta stora projekten blivit lönsammare, särskilt motorvägar som ger kortare restider.

    Trafikverket har gjort en samlad bedömning av samhällsnyttan för Västlänken och den planskilda järnvägskorsningen i Olskroken.

    Västlänken beräknades kosta 20,0 miljarder kronor i 2009 års penningvärde och beräknas kosta 23,6 miljarder kronor i penningvärdet i juni 2013.

    Järnvägsviadukten i Olskroken som skall leda pendeltågen till och från Alingsås över bangården beräknas kosta 2,4 miljarder kronor i dagens penningvärde.

    Jonas Eliasson, professor och föreståndare för Centrum för transportstudier vid KTH, är både nöjd och missnöjd med Trafikverkets nya sätt att beräkna samhällsekonomisk lönsamhet.

    - Det är bra att tidsvinsterna värderas högre även om det gör alla projekt mer lönsamma, säger han. Tid är pengar även för alla som pendlar till arbetsplatser och skolor.

    - Det är också bra att minskad trängsel i kollektivtrafiken äntligen värdesätts.

    - Men det är diskutabelt om frigjord kapacitet i befintlig infrastruktur skall ges ett plusvärde, risken finns att man räknar den nyttan två gånger när man fyller gamla spår med nya tåg.

    Enligt Eliasson beror den kraftigt förbättrade lönsamheten för Västlänken främst på att den nu bedöms ihop med järnvägsviadukten i Olskroken.

    - Slår man samman ett mer eller mindre olönsamt projekt med ett extremt lönsamt som bron i Olskroken får man hyfsad lönsamt för hela paketet. Men det hade kanske varit ärligare att redovisa dem var för sig.

    Fakta: Kritiska revisorer

    Riksrevisionen ansåg i en rapport i december 2012 att det krävdes tillägginvesteringar på 20-35 miljarder kronor "för att uppnå målen" med Västlänken.

    Riksrevisionen ansåg också att beslutsunderlaget var föråldrat när beslutet att bygga Västlänken togs 2007 och att Västlänken riskerade att bli dyrare än planerat.

    Trafikverket svarade att verket blivit bättre på att beräkna anläggningskostnaderna för stora projekt och att Västlänken är en förutsättning för flera stora järnvägsbyggen i Västsverige.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.