Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Alice_Teodorescu_WEBBKRONIKA_1766003_1024 x 683 standard_1885627_1810345_1024 x 683 standard_1930855

Teodorescu: Skolan aldrig starkare än sin svagaste elev

Krönika

I Sverige har målsättningen länge varit att vi ska konkurrera med kunskap, inte med låga löner. Under en tid kunde vi kokettera med världens bästa skola som gav alla barn möjlighet att nå längre än vad deras föräldrar gjort. Den som av olika skäl ändå inte klarade skolan kunde få ett enkelt arbete och jobba sig upp.

Så ser det inte längre ut. I dag går utanförskapet allt oftare i arv. Länder som Sydkorea, Polen och Finland, med andra bildningsideal, springer om oss i internationella mätningar. De enkla jobben är i mångt och mycket bortrationaliserade på en allt mer krävande, digitaliserad och konkurrensutsatt arbetsmarknad där kostnaden för arbetskraften är hög.

Sverige kämpar med Europas största sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda. Därtill kunde OECD nyligen konstatera att det sedan år 2000 skett en dramatisk ökning av andelen lågpresterande elever inom alla ämnen i Sverige. Enligt rapporten Low-performing students, som baseras på den senaste Pisaundersökningen, rör det sig om cirka 30 000 svenska elever i varje årskull som inte klarar mer än de enklaste uppgifterna i ett eller flera av Pisas delprov.

Att utbildning och möjlighet till arbetsmarknadsetablering hänger samman bör förvåna föga. Därför är det positivt att Skolverket äntligen tillstått det som flera forskare, exempelvis nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren (Dagens Samhälle 23/2), pekat på ett tag; en ökande andel elever med utländsk bakgrund är en delförklaring av nedgången av de svenska Pisa-resultaten.

Enligt Skolverkets rapport har andelen elever som inte blir behöriga till gymnasiet ökat från drygt 10 procent år 2006 till drygt 14 procent år 2015. Uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart. Andelen elever som invandrat efter skolstart har ökat från cirka 3 procent 2006 till drygt 8 procent 2015. Andelen obehöriga i den elevgruppen ökade från 37 procent år 2006 till 50 procent år 2015.

Ett etnifierat utanförskap brer ut sig i Sverige; utan utbildning inget arbete, utan arbete ingen möjlighet att flytta från de förorter där utanförskapet gror. Att elever som kommer till Sverige under grundskolans senare år får färre år i svensk skola, och därmed svårare att få behörighet till gymnasiet, bör åtgärdas med förlängd skolplikt, liksom att eleverna kan ges möjlighet att gå om någon årskurs för att komma ikapp. Sverige har inte råd med ytterligare stagnation, varken ur ett individ- eller samhällsperspektiv.

Mest läst