Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
spe74481

Bild: Hasse Holmberg

Teodorescu: Nödvändigt med sänkta lägstalöner

Ledare Under måndagen presenterade Arbetsmarknadsekonomiska rådet en rapport som föreslår lägre lägstalöner och ”ingångsjobb”.

Människors möjlighet att få ett arbete hänger tätt ihop med andra människors möjligheter att anställa. Den dåvarande alliansregeringens tidvis hårt kritiserade reformer ökade människors incitament och vilja att arbeta. Men för att ekvationen ska gå ihop måste det också bli mer lönsamt för arbetsgivaren att anställa.

Den sittande regeringen gick till val år 2014 på löftet om att Sverige år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det är ett ambitiöst mål som förpliktigar. Inte minst för Sverige som är det land i Europa som dras med störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikes födda. Därut- över har Sverige EU:s lägsta lönespridning, höga arbetsgivaravgifter, marginalskatter och momssatser liksom en stor andel nyanlända (omkring hälften) som saknar utbildning.

När Svenskt Näringsliv räknade på hur många nya jobb som skulle behövas för att uppnå regeringens arbetslöshetsmål landade analysen i över en halv miljon jobb. Värt att notera är att den beräkningen baseras på SCB:s gamla befolkningsprognos som således inte tar hänsyn till den senaste tidens befolkningsökning.

Under måndagen presenterade Arbetsmarknadsekonomiska rådet, med ordförande tillika nationalekonomen Lars Calmfors i spetsen, sin rapport ”Dags för lönespridning?”. Enligt rådet måste arbetsmarknadens parter förhandla fram så kallade ”ingångsjobb” med markant lägre lägstalöner än dagens minimi-löner. Rapporten anger ingen lönenivå men enligt Calmfors rör det sig om belopp i storleksordningen 15 000 kronor. Ingångsjobben ska vara avsedda för alla nyinträdande på arbetsmarknaden, såsom invandrade eller ungdomar, och vara i högst tre år. Under denna period ska staten samtidigt slopa arbetsgivaravgiften och införa ett extra jobbskatteavdrag för att människors försörjningsmöjligheter inte ska äventyras.

De senaste veckorna har de fyra borgerliga partierna föreslagit olika varianter av ”ingångsjobb” som alla syftar till att underlätta inträdet för de grupper som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Precis som Calmfors konstaterade i Ekot under måndagsmorgonen är det ”väldigt bråttom” för parterna att få till avtal av det slag som nu skissas av rådet (SR 15/2).

När, och om, regeringen lyckas med ambitionen att minska migrationen till Sverige väntar den riktigt stora utmaningen: Integrationen. Det är oacceptabelt att det ska ta uppemot tio år innan färre än hälften av de som flyktinginvandrat har ett arbete (Ekonomifakta) . Det är orimligt ur individens, liksom ur samhällets perspektiv. Därför bör systemet ses över i grunden och Sverige måste, precis som Lars Calmfors konstaterar, börja ”acceptera större lönespridning”.

Föga förvånande har reaktionerna från LO varit allt annat än översvallande. Farhågan är att sänkta lägstalöner skulle sprida sig till andra delar av arbetsmarknaden. Av uppenbara skäl oroar sig facket mer för de fackligt anslutnas situation än för de som aldrig fått chansen till ett arbete i Sverige. Det är ett kortsiktigt synsätt som visar på bristande insikt om situationens allvar. För de som står längst ifrån dagens allt mer krävande arbetsmarknad står valet sällan mellan ett högavlönat och ett lågavlönat arbete, utan mellan ett lågavlönat arbete och inget arbete alls. En sådan uppdelning inrymmer bara förlorare.

Mest läst