Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    "Ju längre vi väntar desto större är riskerna för fler väderkatastrofer", säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Tekniska genvägar till bättre klimat oroar

    Jetplan som skjuter ut partiklar för att kyla ned temperaturen på jorden. Teknisk manipulering av klimatet oroar. På fredag samlas några av världens ledande forskare i Göteborg.

    Samtidigt som världens länder är oense om vad som ska göras åt klimatförändringarna ser forskare att tekniska lösningar som kan manipulera klimatet växer, så kallad, geoengineering, (ingenjörsteknik för klimatet). Det berättar Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, som arrangerar konferensen "Bortom IPCC – Framtidens klimatforskning". Fredag och lördag finns ledande klimatforskare från hela världen i Göteborg för att inventera nya forskningsbehov.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    En av forskarna som deltar är Gernot Wagner från USA som tillsammans med Martin Weitzman nyligen skrivit boken Climate Shock.

    – Den handlar om de alarmerande risker vi står inför och vad vi eventuellt kan göra åt dem. Ju längre vi väntar desto större är riskerna för fler väderkatastrofer. Det brådskar att göra något nu, säger Thomas Sterner.

    I boken resonerar de också kring fenomenet geoengineering som medicin för klimatet och vad det skulle kunna innebära om enskilda länder lockas att använda sig av det när det finns politiska hinder för att ta itu med de verkliga problemen med jordens uppvärmning.

    Redan i dag har teknik använts för att fixa rätt väder vid stora idrottsevenemang. Forskarna vet också att stora vulkanutbrott sänker temperaturen på hela jorden i flera år. Tanken på att kunna skjuta upp partiklar i atmosfären för att kyla ned planeten bygger på den kunskapen. Gernot Wagner och Martin Weitzman visar på riskerna med det.

    – Det skulle vara ett fullskaleexperiment vi inte vet effekten av. Och i motsats till vad det kostar att göra något åt själva problemet med klimatförändringarna kan det uppfattas som en ganska billig och enkel åtgärd. Risken är att enskilda länder gör det på eget bevåg när världen inte är överens om hur vi ska göra för att nå klimatmålen.

    Thomas Sterner förklarar att en handfull jetplan skulle kunna sprida svavelsulfatpartiklar eller liknande på mycket hög höjd. De är reflekterande och skulle därmed kunna sänka temperaturen.

    – De flesta av oss anser att vi bör göra något åt grundproblemet: släppa ut mindre koldioxid och använda mer solenergi i stället. Men om länderna inte kan enas skulle det här kunna uppfattas som en lösning, utan att veta vilka risker det medför. Det är en lösning som är billigare, men farligare och det måste vi börja prata om. Ska man forska om det? Vem ska forska? Vem ska tolka forskningen, så att man inte bara sätter igång och prövar?

    Enligt Thomas Sterner är ytterligare försurning av världshaven en tänkbar konsekvens, vilket kan leda till att bland annat korallrev och snäckor störs eller rentav dör ut.

    – Det här är bara en av många dystra saker om klimatarbetet vi har att ta ställning till, säger Thomas Sterner.

    En annan, och mycket grundläggande sak, är att trots att forskningen på klimatområdet tagit stora kliv har ingen reell förändring skett i vår livsstil. Globalt fortsätter utsläppen som tidigare och senaste IPCC-rapporten visar att vi är på väg mot en temperaturhöjning på fyra grader under seklet, jämfört med de två grader forskare och politiker tidigare talat om.

    – Jag tror det är mycket viktigt att hålla fast vid tvågradersmålet. Men ju längre vi väntar med att göra något desto svårare blir det, säger Thomas Sterner.

    Det skulle gå utan allt för stora uppoffringar, menar han. Åtminstone för den rika delen av världen.

    Världen måste sammanlagt minska utsläppen med 80 procent. Men ska alla länder minska lika mycket? Ett stort problem är att världens resurser är så ojämnt fördelade och de fattiga länderna, som har väldigt låga utsläpp i dag, ser det som orättvist.

    Men ett ljus på den mörka klimathimlen är läget för den förnybara energin. Enligt Thomas Sterner växer och expanderar vind- och solkraften med en oväntad hastighet och kostnaderna faller. Fler och fler stora företag väljer att använda sig av sol och vind för energi.

    Thomas Sterner tänker sig att det inom en 50-årsperiod kommer att göras nya framsteg på området och dess betydelse kommer att öka stort.

    – Man kommer att hitta bättre sätt att ladda batterier på, lagra energin och mer intelligent styra när man använder den, säger han. Jag minns när man talade om sol, vind och vatten på 1970-talet. Man hörde själv hur flummigt det lät. Men det visade sig vara helt rätt.

    Fakta: Bortom IPCC – Framtidens klimatforskning

    Äger rum på Handelshögskolan i Göteborg 17-18 oktober.

    Huvudsyftet är att göra en inventering av de forskningsbehov som uppstått efter den senaste rapporten från FN:s klimatpanel som presenterades i våras.

    Konferensen kommer bland annat att identifiera nya forskningsområden inom beteendeforskning och politisk ekonomi och deras relation till klimatfrågan.

    Nio professorer från FN:s klimatpanel medverkar.

    Dessutom finns ytterligare 30 ledande forskare inom området från 15 olika länder med.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.