Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Lina Thomsgård på Rättviseförmedlingen.

#tacka NEJ till helmanliga paneler

#TackaNEJ, ett upprop till helmanliga paneler, trendade på onsdagen på twitter. En av de som nu förbinder sig att tacka nej till helmanliga paneler är Joel Borg från Luger som representerar Way out west och Stockholm Music & Arts.

På onsdagen kom uppföljningen på Rättviseföreningens tidigare kampanj #tackaJA från 2011. Nya uppropet #tackaNEJ beskrivs som ett upprop för dem som "tröttnat på helmanliga sammanhang och vill göra något åt det." Initiativtagare är Marcin de Kaminski, nätforskare och rättssociolog, Fredrik Wass, bloggare och fd journalist samt Thomas Frostberg, ekonomikrönikör på Sydsvenskan. Så här skriver de: "Vi som står bakom uppropet blir regelbundet inbjudna att delta i paneldebatter och sitta med i olika jurygrupper. Oavsett om du är debattör, arrangör, eller engagerad på andra sätt har vi tillsammans möjlighet att påverka vilka som får plats på scenen under svenska paneldebatter, konferenser och seminarium."

#TackaNEJ lanseras i samarbete med Rättviseförmedlingen, vars initiativtagare Lina Thomsgård menar att det är ett "enkelt och fiffigt sätt att låta fler vara med och bidra till konkret förändring."

Bland de män som nu väljer att öppet tacka nej till helmanliga paneler finns exempelvis frilansjournalisten Jan Gradvall, Martin Halldin, redaktör på ETC, Magnus Höij, chefredaktör för Internetworld, Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå Universitet och Joel Borg, marknadsansvarig på Luger som arrangerar de stora musikfestivalerna Way out west och Stockholm Music & Arts, samt delarrangerar Where The Action Is (tillsammans med Live Nation).

– För mig handlar det om att utmana normen och väcka en tanke. De flesta paneler och juryn projicerar en felaktig bild av samhället, säger Joel Borg kortfattat på väg mellan två möten.

Rättviseförmedlingen arbetar för att berika urvalslistor, synliggöra kompetens och motverka stereotypa föreställningar om exempelvis kön och ursprung. Enligt hemsidan är man en folkrörelse med fler än 50 000 personer som samarbetar i sociala medier.

Bakgrunden till de båda ja- och nej-satsningarna är enligt Rättviseförmedlingen att det i nyhetsmedia världen över är 76 procent män som kommer till tals. När det kommer till expertutlåtanden är samma siffra 82 procent.

"Förklaringen har hittills varit att de kompetenta kvinnorna inte har hittats – "det fanns inga andra". Den ursäkten duger lyckligtvis inte längre." skrev Rättviseförmedlingen i samband med uppropet #tackaJA

Mest läst