Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

I vårt land finns en tradition av samspel mellan den akademiska forskningen och företagsforskningen. Den goda traditionen finns all anledning att bygga vidare på för att Sverige inte ska tappa sin position som forskningsnation, skriver debattörerna. Bild: Arkivbild: Laila Ekstedt

Ta hotet mot svensk forskning på allvar

Debatt Svensk forskningspolitik måste bli tydligare i sin inriktning mot ökade innovationer. Det är därför hög tid att ytterligare stärka länkarna mellan akademi och näringsliv för att Sverige ska behålla sin position som forskningsnation, skriver Mats Odell och Yvonne Andersson (KD).

Förändringarna i det globala ekonomiska landskapet blir allt påtagligare för svenskt vidkommande. Nedläggningen av AstraZenecas forskning i Södertälje är inte bara en allvarlig varning – det är en del i en större trend som riskerar att tillta under kommande år. På längre sikt hotas stora delar av det svenska forskningsundret, med allvarliga konsekvenser för såväl de anställda inom industrierna som samhället runt omkring. Det är hög tid att ytterligare stärka länkarna mellan akademi och näringsliv.

I veckan aviserades en stor satsning på att lyfta upp det samarbete som redan finns mellan Karolinska institutet, Uppsala universitet, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Stockholms universitet, till nationell nivå. Det så kallade Sci Life Lab är ett nätverk av olika forskargrupper vid de fyra universiteten, stött av bland andra Astra Zeneca och staten.

Vi välkomnar att det nu vidtas konkreta åtgärder. Mer behöver dock göras. Vi är övertygade om att ökad samverkan mellan akademi och näringsliv är en av nycklarna till framgång. Därför borde ansvaret för Life Science-forskningen samlas i ett fristående sektorsövergripande forskningsråd.

AstraZeneca står ensamt för femton procent av svensk industris samlade forskning. Tillsammans med annan läkemedelsforskning och -industri bidrar det starkt till Sveriges tätposition inom forskning och utveckling. Läkemedelsindustrin i Sverige lägger årligen cirka 13 miljarder kronor på forsknings- och utvecklingsarbete. Handelsöverskottet med läkemedel år 2010 uppgick till cirka 37 miljarder, vilket motsvarar cirka 40 procent av det samlade handelsöverskottet på 83,5 miljarder.

Spelplanen har förändrats

Det som inte uppmärksammats i den offentliga debatten är de bakomliggande faktorer som förändrar spelplanen. Inte minst intressant är de strategiska satsningar på forskning och utveckling som länder i Asien under en längre tid har genomfört och som nu resulterar i ökad tillväxt och välstånd, men samtidigt utgör en ökad konkurrens för svensk forskning. Regeringens senaste forsknings- och innovationspolitiska proposition innebar en rejäl upprustning av svensk forskning. Samtidigt visar flera rapporter att resultatet av innovationer är magert vid en internationell jämförelse.

I höst lägger regeringen fram en ny forsknings- och innovationspolitisk proposition. Den kommande propositionen måste tydligare inriktas mot att få större utväxling på de satsningar som görs. Svensk forskningspolitik måste bli tydligare i sin inriktning mot ökade innovationer.

Vi ser fyra områden där länkarna mellan akademi och näringsliv bör förstärkas:

  • Inför strategiska forsknings- och innovationsprogram. För att tidigare investeringar ska komma till större användning bör nu statligt finansierad forskning samordnas med satsningar på demonstrationsprogram, på implementering av ny teknik och nya tjänster och stöd till innovationsupphandling.

  • Öka stödet till näringslivsnära forskning. De svenska instituten är i förhållande till många andra länder, små och snävt riktade mot akademin. För att stärka dessa bör disputerade forskare kunna söka allmänna medel för sin forskning oavsett anställningshemvist. Även olika forskningsfinansierande myndigheter som länkar samman akademisk forskning och näringslivet, till exempel Energimyndigheten och Vinnova, bör få ökade medel.

  • Samla ansvaret för Life Science till ett fristående sektorsövergripande forskningsråd. Forskningen kring hälsa och sjukvård är av särskilt stor betydelse för Sverige. Ansvaret för denna forskning är i dag delat mellan många olika forskningsråd. En sammanhållen struktur skulle underlätta för såväl näringsliv som akademi och sjukvården. Då kan biobanker, databaser och kvalitetsregister användas mer effektivt och öka förutsättningarna för att innovationer förbättras.

  • Premiera lärosäten vars forskningsresultat leder till innovationer. I dag spelar inomvetenskapliga kriterier en central roll för fördelningen av de fasta forskningsresurser som fördelas i konkurrens mellan lärosätena. I framtiden måste forskningsresultatens användning tillmätas större betydelse än i dag. Det kan handla om både varor och tjänster och nya arbetssätt.

Sveriges industriella framgångar har under decennier varit kopplade till forskning och utveckling. I vårt land finns det också en tradition av samspel mellan den akademiska forskningen och företagsforskningen. Den goda traditionen finns det all anledning att bygga vidare på nu när en ny forsknings- och innovationsproposition ska tas fram.

Mats Odell (KD)

näringspolitisk talesperson, ordförande riksdagens näringsutskott

Yvonne Andersson (KD)

forskningspolitisk talesperson, ledamot riksdagens utbildningsutskott

Bild - 2
Bild - 4

Satsningen på forskning och utveckling i statsbudgeten uppgick till 25,6 miljarder kronor (2008), 28,3 miljarder (2009), 29,5 miljarder (2010) och 29,0 miljarder (2011).

Forskning och utveckling utgör cirka 3,6 procent av hela statsbudgeten.

Källa: SCB

Mest läst