Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

För att vindkraften ska kunna byggas ut rejält i framtiden behöver den bli mer lönsam för elkonsumenterna. I dag finns flera hinder som gör den onödigt dyr, skriver Annika Helker Lundström. Bild: Arkivbild: Bengt Magnuzon

Ta bort hindren för en lönsam vindkraft

Debatt Framtidens vindkraft. Det finns i dag tre nya och allvarliga hinder för en utbyggnad av vindkraften: den kommunala vetorätten, Försvarsmaktens temporära stopp för vindkraft runt militära flygfält och uttagsskatten för vindkraftkooperativ. Dessa hinder måste bort om vi ska hålla nere kostnaderna för konsumenterna, skriver Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Regeringen och den rödgröna oppositionen är överens om att vindkraften minskar utsläppen av koldioxid och bidrar till nationella och internationella klimatmål. Det är bra. Men för att hålla nere konsumenternas kostnader och möjliggöra en snabbare utbyggnad bör regeringen avskaffa kommunernas vetorätt mot vindkraft, säga nej till Försvarsmaktens förslag om att stoppa vindkraft runt militära flygfält och uppmuntra det lokala delägandet.

Den som producerar ny förnybar el får elcertifikat. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat och teknikneutralt stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Drivkraften i elcertifikatsystemet är att den billigaste produktionen byggs först vilket håller nere kostnaderna för konsumenterna. I ett sådant system är vindkraft en vinnare.

Delar av kostnaden för elcertifikatsystemet betalas av konsumenterna via elräkningen. Därför är det bra att alliansen i sitt valmanifest slår fast att man är beredd att ”vidta lämpliga åtgärder för att hålla kostnaderna för konsumenterna nere”. Men alliansen nämner inte vad som krävs för detta.

I dagsläget produceras cirka tre TWh el från vindkraft om året. Fram till år 2020 förväntas denna andel femdubblas och om den politiska viljan finns kan vi bygga 30 TWh vindkraft till år 2020.

Kräver bra vindlägen

Vindkraftens ekonomiska konkurrenskraft förutsätter att den kan byggas i områden med bra vindlägen. Om årsmedelvinden sjunker från 7,0 till 6,5 meter per sekund ökar produktionskostnaden för vindkraftselen med cirka 10 öre per kWh. Under senare tid har det uppstått tre allvarliga hinder mot utbyggnaden som kan drabba konsumenterna i form av högre elräkningar.

Det första hindret handlar om det kommunala vetot. Sveriges kommuner har inte möjlighet att stoppa utbyggnad av fossil energi som olja och gas, men har på grund av en otydlig formulering i den nya lagstiftningen fått veto och kan stoppa utbyggnad av vindkraft. Miljöminister Andreas Carlgren har aviserat att det kan krävas en lagändring, men inget förslag finns i valmanifestet.

Det andra hindret handlar om Försvarsmaktens temporära stopp för vindkraftverk inom 40 kilometer från militära flygplatser. Om beslutet blir permanent stoppas ett stort antal projekt i områden med bra vindlägen. Det gör det väsentligt dyrare att bygga ut vindkraften, vilket drabbar konsumenterna.

Det tredje hindret handlar om att vindkraftskooperativ särbehandlas negativt med en uttagskatt. Cirka 20 000 hushåll äger andelar i vindkraftverk. Men det nya skattebeskedet har resulterat i att försäljningen av vindandelar rasat med cirka 90 procent. Centern har lagt fram ett förslag till nya skatteregler som åter skulle göra det lönsamt att köpa vindandelar, men detta förslag nämns inte i alliansens valmanifest.

En av framtidens viktigaste energikällor

Vindkraften är en av framtidens allra viktigaste energikällor. Den är förnybar och går att bygga ut snabbt. I jämförelse med konventionell energiteknik har vindkraften en unik fördel – när den tjänat ut kan den på kort tid monteras ner och naturen återställas. Dessutom är den konkurrenskraftig.

Globalt växte vindkraften under 2009 med 31 procent trots finanskris och lågkonjunktur. I Europa stod vindkraften under 2009 för 39 procent av den totala utbyggnaden av ny elkraft, vilket är klart mer än alla andra energislag. Utbyggnaden i Kina har ökat explosionsartat, landet är nu världens snabbast växande vindkraftsmarknad. Det internationella energiorganet IEA bedömer att 17 procent av världens elbehov kan komma från vindkraft 2050.

Internationella exempel visar att en snabb storskalig utbyggnad är möjlig. Exempelvis har Tyskland på bara ett decennium ökat den årliga elproduktionen från vindkraft till över 40 TWh. Sverige har större landyta än Tyskland, är mer glesbefolkat och har väsentligt bättre vindlägen. Vår vattenkraft skapar dessutom utmärkta förutsättningar för storskalig vindkraftutbyggnad.

Ska vi hålla kostnaderna nere för konsumenterna krävs att regeringen – helst före valet – lägger fram konkreta förslag för att undanröja de nya hindren för vindkraftsutbyggnaden. Då sjunker kostnaderna, vindkraften kan byggas ut ännu mer och Sverige kan få ett överskott av ”kolsnål” el. Det håller nere de svenska elpriserna och möjliggör elexport från Sverige till Europa, vilket ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen.

Annika Helker Lundström

vd Svensk Vindenergi

Bild - 2
Mest läst