Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Svetlana Aleksijevitj tilldelas Nobelpriset i litteratur

Årets Nobelpris i litteratur går till den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj. Det meddelade Svenska Akademiens nytillträdda ständiga sekreterare Sara Danius i Börshuset i Stockholm i dag.

Motiveringen lyder: "För hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid".
Som vanligt har valet föregåtts av intensiva spekulationer, en del seriösa, andra betydligt lättsammare. Flera kulturredaktioner, däribland Dagens Nyheter, har i år låtit diverse djur "välja" pristagare i förväg. Men bortsett från sådana lustifikationer var Svetlana Aleksijevitj både kritikernas och vadslagningsfirmornas förhandsfavorit.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Prissumman är i år åtta miljoner kronor. Litteraturpristagaren får tillsammans med de andra Nobelpristagarna ta emot priset i Konserthuset i Stockholm på Nobeldagen den 10 december.
Förra året var det den franske författaren Patrick Modiano som tilldelades litteraturpriset.

Läs också: Känd för att se människan

Läs också: Svetlana har gått i mål

Aleksijevitj får Nobelpriset två år efter att hon satt punkt för sitt stora livsverk, "Utopins röster". Svitens fem böcker är ett slags polyfon vittneslitteratur, skriven med ambitionen att ge den lilla Sovjetmänniskan en egen litterär röst.
"Att vara vitryska författare är att samla på smärta", har Svetlana Aleksijevitj förklarat.

Genom att ge Aleksijevitj Nobelpriset inkluderar Svenska Akademien en i sammanhanget ny genre i gränslandet mellan dokumentär, prosa och poesi.
Under 35 år har hon intervjuat tusentals människor, inte bara transkriberat deras berättelser utan också transformerat dem och destillerat fram existensens villkor. De ofta korta historierna avlöser varandra med en synergieffekt som ger större berättelser i spänningsfältet mellan de individuella människoödena.
– Det måste finnas någon form av elektrifiering. Om det är tomt mellan raderna så är det inte konst, har hon sagt själv.

Läs också: Svetlana Aleksijevitj: Ryssland har gripits av patriotisk hysteri

– Vi ville hitta en framstående författare och det har vi gjort nu. Beslutet är fattat med stor enighet och entusiasm, säger Sara Danius.
Danius lämnade beskedet till en lycklig pristagare:
– Jag har precis talat med Svetlana aleksijevitj och hon sa ett ord: "Fantastic".

På frågan om varför Svetlana Aleksijevitj är årets litteraturpristagare svarar Sara Danius:
– Hon har uppfunnit en ny litterär genre. Hon överskrider journalistikens format och har gått vidare med en genre som andra har varit med om att arbeta fram.
– Tar man bort hennes verk från hyllorna ser man ett gapande tomt hål. Det säger mycket om hur originell hon är.


– Det här är ett utomordentligt val. Hon har varit favorit länge. Med "Utopins röster" har hon lyckats få oss att förstå vad Sovjetunionen en gång var, säger förläggaren Håkan Bravinger till SVT.

– Det här betyder att det inte längre blir så lätt för makthavarna i Vitryssland och Ryssland att avfärda mig med en handviftning, säger Svetlana Aleksijevitj i en första kommentar till Svenska Dagbladet.

– Det är stort att få det här priset. Det var helt oväntat och nästan en oroande känsla. Jag tänker på de stora ryska författarna som Boris Pasternak, säger Aleksijevitj till SVT.

Svetlana Aleksijevitj hälsar SVT att hon "absolut" kommer till Stockholm.
Nobelpriset delas traditionsenligt ut den 10 december.

Jakub Swiecicki, expert på Vitryssland och analytiker på Utrikespolitiska institutet, beskriver situationen för kulturarbetare i Vitryssland som svår. Han lyfter bland annat fram att bokförlagen i landet kontrolleras av regeringen och att en rad kulturpersonligheter som öppet polemiserat mot president Aleksandr Lukasjenkos styre fängslats.
– Det finns inget oberoende, säger han till TT.

Svetlana Aleksijevitj är mycket populär i sitt hemland, enligt Swiecicki. Men att hon naket skildrar förhållandena för människor under Sovjettiden gör hennes böcker en aning känsliga för den politiska eliten.
– Hon skriver sanningen om kriget och Stalintiden. Det framgår att det inte var lätt för många på grund av bland annat de politiska förhållandena, säger han.
– Hennes böcker publiceras väldigt sparsamt.

Författaren Bengt Jangfeldt har skrivit mycket om Ryssland och om ryska författare. Hans gläds åt att Svetlana Aleksijevitj tilldelas årets Nobelpris i litteratur.
– Hennes "Utopins röster" är ett försök att sammanfatta den sovjetiska människan i någon mening, under kriget, under katastrofer som Tjernobyl. Det är ett märkligt försök, men det är också möjligt att det är det enda sättet att göra det på. Det brukar oftast ta lång tid innan romanförfattare kan smälta en epok och gestalta den litterärt. Hon skriver in sig i en stolt rysk tradition från Dostojevskij och framåt, bara det att hennes instrument är annorlunda.

Bengt Jangfeldt menar att valet av Aleksijevitj visar att man vidgat tolkningen av ett litterärt Nobelpris.
– Man för in journalistiken som skön form, säger han.

Svetlana Aleksijevitj är välkänd i stora delar av Europa – men inte i Storbritannien, säger Jacques Testard på förlaget Fitzcarraldo Editions som ger ut hennes böcker på den brittiska marknaden.
– Hennes böcker är svårkategoriserade. Tekniskt sett är de non-fiction, men engelska och amerikanska förläggare drar sig för att ta risker på en bok bara för att den är "bra". Då krävs ett Nobelpris som motivation, säger han till The Guardian.

– Det är mycket komplicerade känslor just nu, säger Svetlana Aleksijevitj till Dagens Nyheters reporter på plats i hennes hem.

Ola Larsmo, ordförande för svenska PEN, är mycket positiv till valet av Svetlana Aleksijevitj.
– Skitbra! Det här är en kandidat som står svenska PEN väldigt nära, säger han till TT.
Han lyfter fram att hon varit fristadsförfattare i Göteborg mellan åren 2006 och 2008 och bland annat gett en intervju kring situationen i Vitryssland som publicerats på organisationens hemsida Dissidentbloggen.
– Hon är inte bara en författare som retat upp makthavare genom det hon skriver, utan också en som ger röst åt människor som annars inte skulle höras.
– Hon lyfter fram kvinnornas erfarenheter under andra världskriget, intervjuar Tjernobyloffren direkt efter explosionen. . . Hon är där de röster som makthavarna inte gärna vill ska höras är, säger han.

Aleksijevitj har blivit så pass stor att det är svårt för den vitryska regimen att kritisera henne, tror Ola Larsmo. Nobelpriset stärker det "skyddsfältet" ytterligare, säger han.
– Om man får gissa tror jag att regimen artigt kommer att försöka spela ner det här priset.

Filmskaparen Staffan Julén har ägnat de senaste två åren åt att arbeta på en dokumentärfilm om årets Nobelpristagare Svetlana Aleksijevitj. En första version visas i "K special" i SVT i vår.
– Det här är underbart. Det här är inte bara ett pris till henne utan också ett pris till alla de människor hon skrivit om, till alla de röster som inte blivit hörda helt enkelt. Hon dömer aldrig någon, hon bara lyssnar, hon är en otroligt bra lyssnare. Jag har rest runt med henne väldigt mycket på landsbygden, där folk älskar henne och är enormt berörda av henne. Hon missar aldrig tillfällen när hon hittar en bra historia, säger han.

I en intervju i Svenska Dagbladet säger Svetlana Aleksijevitj:

– Det är så många svåra känslor. Det här är en enorm sak. Att vara en i raden – Boris Pasternak, Aleksandr Solzjenitsyn, Ivan Bunin. Det här är fantastiskt men också sorgligt. Från och med nu kommer det här priset att för alltid ligga på mina axlar. Det innebär att det blir svårare att jobba..
– Jag har alltid ansett att man måste gå vidare. Att man inte kan fastna i samma saker. Det är det jag hela tiden har försökt göra. Nu gäller det att fortsättningsvis göra ett bra jobb, vad jag än tar mig för.


Aleksijevitj säger att hennes Nobelpris
betyder mycket för yttrandefriheten i Vitryssland och Ryssland.
– Ryssland och Vitryssland befinner sig i en förfärlig situation just nu som ni vet. Jag tror att min röst får en annan betydelse. Åtminstone kommer det inte längre att bli så lätt för makten att avfärda mig med en handviftning. De blir tvungna att lyssna på mig. Det finns så många människor därute som är trötta och inte längre orkar tro på någonting. Det här kan också betyda något för dem.


Johanna Lindbladh, lektor i ryska
på Lunds universitet, har forskat om rysk litteratur. Hon lyfter fram Aleksijevitjs förmåga att "bygga broar mellan både intelligentsian i Ryssland, Vitryssland, Ukraina och folket, och broar mellan väst och förståelsen för Ryssland".


Lindbladh tror att Aleksijevitjs fokus på den enskilda människan har gjort hennes skrivande politiskt.
– Hon utforskar landskapet efter Sovjetunionens fall, inte utifrån det heroiska perspektivet men utifrån den personliga relationen, kärleken. Hon har varit kontroversiell för att hon tar avstånd ifrån den nationella heroiska historieskrivningen.

– I till exempel Tjernobylboken tecknar hon inte röjningsarbetarnas heroiska kamp och förmåga att övervinna det stora monstret Tjernobyl utan i stället tecknar hon lidandet som Tjernobyl åsamkade den enskilda människan. Och bara det är på något sätt en skymf, för då visar man nationens svaghet, säger hon.

Även i Ryssland är Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj en toppnyhet.
"Som att ge en Oscar (för bästa film) till en dokumentärfilm", skriver Komsomolskaja Pravda i sin rubrik. I artikeln hyllas Aleksijevitj av kritikern och krönikören Denis Korsakov.


"Förtjänar hon priset? Utan tvivel. Jag läste 'Förförda av döden' 1993, när jag var 15, och jag svär – redan då förstod jag att den här författarinnan skulle få priset", skriver Korsakov.


Hos Izvestija används ett citat från Aleksijevitj i rubriken: "För att bevara sig själv behövs mycket mod", medan kollegorna på Kommersant noterar att priset är det första till en ryskspråkig författare sedan 1987, då exil-ryssen Joseph Brodsky fick Nobelpriset.

Svetlana Aleksijevitj "älskar den humanitära ryska världen", enligt Svenska Dagbladets reporter.
– Den värld som hela världen bugar sig inför: litteratur, balett, klassisk musik, säger Aleksijevitj.

Men det finns också en annan sida av Ryssland:
– Jag tycket inte om Berijas, Stalins och Putins värld. Det är inte min värld.
– Det är svårt att vara en ärlig människa i vår tid. Det gäller att inte böja sig för makten.

Mer text kommer

Läs också: Svetlana Aleksijevitj: Rysslands hårda farväl till Europa

Läs också: Svetlana Aleksijevitj: "Putin har begravt mitt hopp"

Läs också: Ingrid Norrman: Hur stolt kan man vara?