Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Sveriges alliansfrihet är urholkad

Ulf Bjereld skriver att Sveriges militära alliansfrihet fortfarande står stark. Jag skulle också önska att det vore så. Men det går inte att blunda för verkligheten, skriver Ingela Mårtensson, före detta riksdagsledamot, i en replik.

Ulf Bjereld konstaterar att EU-medlemskapet innebar att svensk neutralitet i folkrättslig mening inte längre gick att upprätthålla. I folkomröstningen om EU-medlemskap hävdade dåvarande statsministern Ingvar Carlsson att neutraliteten inte skulle påverkas av ett medlemskap. Det dröjde sex år innan utrikesminister Anna Lind ansåg att begreppet neutralitet borde ses över. 2002 förpassades neutraliteten till historien. De senaste åren har inte heller alliansfrihet ingått i den nuvarande regeringens utrikespolitiska deklaration till riksdagen.

Vid ett säkerhetspolitiskt seminarium i Göteborg hösten 2005 deltog bland andra Ulf Bjereld och Göran Grönberg (strateg vid Försvarshögskolan). Jag frågade den senare om försvaret ville att Sverige skulle gå med i Nato. Hans svar var att det behövs inte eftersom vi redan är så involverade i Nato och dess strukturer. Han ansåg att det var en politisk fråga och inte en militär. På ett liknande seminarium en månad senare i regeringskansliet säger kanslirådet Hans-Christian Hagman (försvarsdepartementet) att Sverige är så djupt inne i Nato att ingen skulle lägga märke till om vi också blev formella medlemmar.

Glömmer att vi är med i EU:s försvars- och säkerhetspolitik

Ulf Bjereld anser att alliansfriheten ger Sverige en större handlingsfrihet att själv utforma sin utrikes- och säkerhetspolitik. Men då glömmer han att vi ingår i EU:s försvars- och säkerhetspolitik (ESDP). Genom Lissabonfördraget har den förstärkts ytterligare. Till exempel har Sverige genom att skriva under fördraget ställt sig bakom solidaritetsklausulen som är att jämföra med Natos artikel 5, det vill säga ömsesidiga försvarsgarantier. Sverige har lovat att med alla till buds stående medel bistå ett annat EU-land som blir angripet.

När det gäller Natos kärnvapenstrategi så har EU:s parlament ställt sig bakom Natos kärnvapenstrategi, det vill säga att Europas gemensamma försvar bygger på en kombination av konventionella och kärnbestyckade styrkor. Svenska ledamöter från Moderaterna, Folkpartiet och Centern röstade för denna strategi. Socialdemokratiska ledamöter deltog inte i beslutet men röstade inte heller nej.

EU och Nato är starkt sammanvävda såväl när det gäller medlemsstater som politik. Till exempel antog Nato en Cimic-doktrin (civilmilitärt samarbete) 2003 och fyra månader senare antar EU samma doktrin. Det samma gäller kampen mot terrorism. Exemplen är många.

Sverige aktiv partner till Nato

Sverige är en mycket aktiv partner till Nato och deltar i internationella insatser under Natobefäl. I Natos högkvarter i Bryssel finns en svensk delegation ledd av vår Natoambassadör. Allt oftare har Nato militära övningar på svensk mark – inte minst i Norrland.

Nu får vi genom Wikileaks reda på att USA:s tidigare ambassadör i Sverige Michael Woods rapporterat att den svenska alliansfriheten endast är en fasad och snarare är att betrakta som en offentlig lögn.

Det går inte att sticka huvudet i sanden. Svenska folket har rätt att veta vilken säkerhetspolitik som råder. Förre ÖB Håkan Syrén sa på ett seminarium som försvaret gav inför kungens 60-årsdag att medborgarna inte har klart för sig den förändrig som skett på det säkerhetspolitiska området. Han menade att man måste ändra folkets mindset. Man kunde ju börja på universiteten.

Ingela Mårtensson

före detta riksdagsledamot

Mest läst