Sverige får en plats på eurotoppmötena.
Statsminister Fredrik Reinfeldt säger därför ja till svenskt deltagande i euroländernas finanspakt.
EU-ledarna flög på måndagen in till ett ovanligt lugnt Bryssel. Den första generalstrejken i landet på många år fick bussar, tåg och tunnelbana att stå stilla och många att stanna hemma. Strejken var en protest mot de nedskärningar Belgien, liksom många andra skuldtyngda euroländer, tvingas genomföra.
På mötet gav EU-ledarna klartecken till euroländernas finanspakt, som kommer att skärpa budgetdisciplinen ännu mer.
Även Sverige anmälde sin avsikt att gå med i finanspakten, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt.
-Attityden att stänga världen utanför skapar inte välfärd och tillväxt i Sverige, tvärtom, sade han efter mötets slut.
In i det sista var ledarna oense om vem som ska få delta på eurotoppmöten. En grupp av fyra icke-euroländer med Polen i spetsen stred för att få vara med på alla, medan Frankrike ville hålla kretsen så snäv som möjligt.
Kompromissen blev att icke-euroländer som ansluter sig till pakten får vara med på minst ett eurotoppmöte om året, plus ytterligare några när särskilda frågor diskuteras, till exempel konkurrenskraft och mer genomgripande förändringar av eurosamarbetet.
Till slut gav 25 länder klartecken till att gå med i pakten. Endast Storbritannien och Tjeckien står utanför.
Sverige kommer inte att bindas av paktens krav på budgetdisciplin, vilket har varit ett av Socialdemokraternas krav för att ge sitt stöd.
Enligt Reinfeldt uppfylls alla de fyra krav som Socialdemokraterna hade för att säga ja.
Tommy Waidelich, Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, säger att han bara fått en muntlig genomgång hittills.
-Vid den första anblicken ser det ut som om vi har fått gehör för våra fyra krav. Men vi har inte fått de slutliga texterna så det återstår att granska i detalj, men det hör ju också till den kommande riksdagsbehandlingen, säger han.
EU-ledarna på toppmötet ska också göra ett uttalande om vikten av reformer för att få fart på tillväxt och för att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Sverige kunde dock som enda land inte ställa sig bakom det uttalandet, eftersom Reinfeldt inte hade majoritetsstöd för det i riksdagen.
Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom, säger att måndagens besked är ett steg framåt.
-Man har kommit överens om en hårdare fiskal disciplin, men sedan vet vi ju inte hur den kommer att efterlevas. -Historien visar att man har inte varit jätteduktig på att efterleva sådana här överenskommelser, fortsätter han.
Bergqvist tror att marknaden kommer att ha en avvaktande inställning.