Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Lära sig såväl språk som historia är nödvändiga pusselbitar för en självständig utveckling, för att kunna kommunicera, dra slutsatser och göra tolkningar, skriver debattörerna. Bild: Bild: Ulf Sveningson

Sverige måste satsa på klassisk bildning

Debatt Den klassiska humanistiska bildningen bestående av goda språkkunskaper samt historisk och kulturell kompetens, blir allt viktigare i arbetslivet. Samtidigt sjunker svenska elevers språkförståelse. Nu behövs ökat utrymme i skolan för språk och historia, liksom en satsning på lärarna, skriver bland andra Ebba Witt-Brattström och Björn Ranelid.

En väl fungerande skola ses allmänt som en viktig framgångsfaktor för en nation. Den ska ge förutsättningar för individuell utveckling på flera fält. Den långsiktiga betydelsen av humanistisk bildning som grund för en dynamisk och positiv samhällsutveckling kan knappast överskattas – men hur ser förutsättningarna ut?

Trots att en god språkförståelse är viktig för skolframgång sjunker nivån bland svenska elever. Mer än 17 procent av grundskoleeleverna når dåliga resultat i skrivning och läsning. Var fjärde femtonårig svensk pojke har bristande läs- och skrivförmåga. När det gäller historia finns inga bredare undersökningar om kunskapsnivån men vi vet att utrymmet för historieundervisning halverades från 1950-talet till 1990-talet. Under sen tid har en viss ökning skett på gymnasie- men inte på grundskolenivå. Hur blir det då med förmågan att kunna avläsa, förklara och tolka nutidens samhälle och kultur?

Språkkunskaper grunden

Ett område, vitalt för bildning och långsiktig nytta, är språkkunskaperna. Språk- och kunskapsutveckling går hand i hand. Varje elev i den svenska skolan måste få möjlighet till att tillägna sig goda, både grundläggande och kvalificerade, språkkunskaper. Att behärska språk, framför allt svenska men även främmande språk, i tal och skrift är att inneha redskap att påverka sitt liv, sitt samhälle och sin omvärld. Det är också en förutsättning för en deltagande demokrati. I ett samhälle på jämlik grund spelar därför språkundervisningen en central roll.

En god humanistisk bildning, såväl historisk och kulturell kompetens som goda språkkunskaper, blir av allt större betydelse i arbetslivet.

En undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort tillsammans med Svenskt Näringsliv visade att bland svenska företag idag förutsätts goda kunskaper i engelska när man anställer ny personal, men företagen anser inte att engelska är tillräckligt. För att Sverige ska kunna utvecklas som exportnation måste kunskaper i ytterligare ett främmande språk prioriteras, som tyska, spanska och kinesiska. Därtill borde en insikt om betydelsen av kunskap om de nordiska språken också finnas med. Med den kan vi öka Sveriges konkurrenskraft, men också rörligheten i vår närmaste arbetsmarknad och forskarvärld.

Skolverket genomförde under 2011 en enkätundersökning bland svensklärare. En tredjedel av de svarande uppgav att de inte tar upp grannspråk alls i sin undervisning. Som skäl anger över hälften att området prioriteras bort för att de ska hinna med allt annat. Och nästan en femtedel av svensklärarna saknar utbildning i nordiska språk. Vi behöver en ökad medvetenhet om språkens betydelse för hela vårt kunskapsbygge – i alla ämnen.

Kräver ökat utrymme för språk och historia

Det är nödvändigt att skolan förmår möta arbetslivets krav och samtidigt ge varje individ maximalt goda utvecklingsvillkor. Någon motsättning i att satsa på kunskap för bildning och kunskap för arbetslivet finns inte men det fordrar ett ökat utrymme åt de ämnen som vi berört ovan, inklusive svenska som andraspråk.

Visst, det kan till en början vara arbetskrävande att lära sig såväl språk som historia men de är nödvändiga pusselbitar för en självständig utveckling, för att kunna kommunicera, dra slutsatser och göra tolkningar.

Den trista period när undervisningen i skolan i alltför hög grad blev till självstudier utan tillgång till goda läroböcker är på väg bort. Nu är det viktigt att den humanistiska bildningen tillförsäkras rejält med tid, med en tydlig timplan, såväl som goda läromedel. Men den viktigaste faktorn är ändå duktiga lärare. Sådana finns men för att välja att arbeta i skolan måste de, förutom god lön, erbjudas frihet i sin yrkesroll, det vill säga mindre byråkrati och mer ämnesinnehåll. Till detta måste komma möjlighet till fortbildning för att stärka lärarnas ämneskompetens.

Bildning är inte mekanisk produktion. Det ligger i landets långsiktiga intresse att en satsning på den klassiska bildningen, omvandlad för vår tid, kommer till stånd – ju förr, desto bättre.

Metta Fjelkner

ordförande Lärarnas Riksförbund

Hans Albin Larsson

professor i historia och utbildningsvetenskap

Björn Ranelid

författare

Ebba Witt-Brattström

professor i nordisk litteratur

Mest läst