Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
BOSTADSMARKNADEN. Paradigmskifte som ställer helt nya krav på stadsplaneringen.

#Sverige 2050 - Stadsplanering för framtiden

År 2050 kommer ledorden i stadsutvecklingen vara resurseffektivt och kreativt, skriver Patrik Höstmad i ledarsidans framtidsserie.

"Mitt samboskap blev inte vad jag tänkt mig. Just nu kan min tillvaro närmast beskrivas som kylig på grund av att man tvingas dela ett boende när man inget hellre vill än att ha sitt eget. Jag har försökt att pendla 17 mil x 2 varje dag men det faller på sin egen rimlighet till att vara hållbart."

"Akut!!! Hej! Min kusin är 28 år gammal och är asylsökande han söker rum/inneboende/lägenhet allt möjligt, spelar egentligen ingen roll för att det är akut! borgensman finns!"

"Jag har i månader sökt lägenhet utan framgång och läget är minst sagt AKUT! Flera företag har visat stort intresse för mig men min nuvarande osäkra bostadssituation har gjort att jag inte kunnat tacka ja."

Tre exempel ur de växande Facebookgrupperna som samlar desperat bostadssökande. Många "tar vad som helst", någon sätter en gräns vid nio kvadratmeter och mikrovågsugn. I en globaliserad värld blir idéer, materia, kapital och människor allt mer rörliga, vilket understryks av urbaniseringsvågen och flyktingströmmar. För att trygga välstånd och välfärd behöver vi kunna anpassa oss i takt med, och gärna ett steg före, de lokala, regionala och globala omställningarna och förändringarna.

Under de senaste åren har allt fler blivit varse städers effektivitet för att dela resurser, skapa tillväxt och hantera miljöutmaningarna. Samtidigt verkar mycket av planeringen och resurstilldelningen genom det gamla paradigmet om regionförstoringen som drivande av tillväxten. I dag lägger vi oproportionerligt stora belopp på tunnlar, ringleder och förbifarter för att öka pendlingsmöjligheterna och möjliggöra en mer perifer exploatering. Lika stora belopp lägger vi i regionkärnan på att hantera de stora trafikströmmar till och från som naturligt följer. Här kan skönjas ett troligt och nödvändigt paradigmskifte där regionförstoringsidén förkastas som dyr, ineffektiv och ohållbar. De stora statliga satsningarna behöver allt mer fokuseras till de effektivare lösningarna i regionkärnorna.

Samtidigt verkar planprocessen, lagar och regler, medialogiken och politiken för att bevara status quo. Den som står utan bostadserbjudande har en svag röst i de enskilda projekten när väl protesterande närboende, luddiga riksintressen, avgudade solvinklar, opålästa bevarandeivrare, enkelspåriga låghöjdsfantaster och kortsiktiga politiker börjar verka. Planprojekten startas inte, avbryts eller så kapas bostäder och verksamhetsyta bort.

Vi kommer att behöva ta parti för de allt fler outsiders som står utanför dörren. I allmänhetens och medias ögon bör det bli allt mer förkastligt att förhindra och förhala byggande. Bostadsförsörjningen och förändringsbenägenheten måste få en extra tung vikt i så väl regelsystem, planprocesser som i de politiska besluten. Målet är att det ska löpa så kort tid som möjligt från behov till byggande, och därför kan inte stadsbyggnadskontoren fortsätta att detaljstyra allt.

Lösningen är en tydligare uppdelning. Det offentliga står för övergripande men konkret förhandsplanering av gator, platser, parker, samhällsfunktioner och bevaransvärda byggnader över hela stadsdelar tillsammans med generella och generösa ramar för bebyggelsen inom tomtmark. Detta blir en kommunal process som medborgarna har en reell chans att påverka. Samtidigt lämnas en helt annan frihet till ägaren att driva utvecklingen inom fastighetsgränsen. Resultatet är både en tydligare offentlig styrning och en ökad frihet för den enskilda fastighetsägaren.

De närboende och fastighetsägare förstår vad som är möjligt att bygga på förhand och inte efter en tioårig process med okänt utfall. Om bygglov kan ges på kort tid blir det dessutom ekonomiskt genomförbart för ett myller av mindre aktörer att skapa en mångfald av funktioner och uttryck.

År 2050 kommer ledorden i stadsutvecklingen vara resurseffektivt, tillåtande, utvecklande, kreativt, innovativt, dynamiskt och geschwint. I storstäderna kommer vi alla få fler intressanta grannar och en mer varierad, föränderlig och levande stadsmiljö. Ju förr vi inser detta, desto enklare blir det att möta framtiden.

#SVERIGE2050

Patrik Höstmad

Docent Chalmers bygg- och

miljöteknik, samordnare för Yimby Göteborg

Bild - 2
Patrik HöstmadBOSTADSMARKNADEN. Paradigmskifte som ställer helt nya krav på stadsplaneringen.
Bild - 1
Mest läst