Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sz3ce2ff (kopia)

Bild: FREDRIK SANDBERG, SCANPIX

Svenska modellen hotas av ett växande utanförskap

Debatt Vi har bland den lägsta andelen enkla jobb i EU. Samtidigt har vi EU:s högsta ingångslöner. Det bidrar till att hämma tillväxten av jobb och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Det brådskar med att lösa detta problem, skriver Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv.

Under de närmsta åren behöver ungefär 300 000 fler enkla jobb skapas i Sverige. Jobb och egen försörjning är den viktigaste ingången i samhället. Många har länge påtalat problemen med höga trösklar till den svenska arbetsmarknaden. I och med den ökade flyktinginvandringen till Sverige har behovet av en mer öppen arbetsmarknad blivit än mer akut.

Det är en brådskande uppgift för såväl arbetsmarknadens parter som för politiker att komma vidare med förslag som syftar till att fler jobb växer till.

Fler utbildningsmöjligheter och snabbare validering av nyanländas kunskaper är också viktigt, men inte tillräckligt. Av de flyktinginvandrare som nyligen anlänt och är inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar nästan hälften gymnasieutbildning.

Fler får chansen

Skulle Sverige ha lägre kostnader för att anställa, så att enklare jobb kan växa fram, skulle fler få chansen att snabbare gå från bidrag till att få in en fot på arbetsmarknaden. Det första steget in är avgörande för att man ska ha möjlighet att skaffa sig erfarenhet och förutsättningar att sedan kunna kan söka sig vidare till mer kvalificerade jobb.

Sverige saknar dock i princip en hel sektor med vad vi kallar vardagsjobb. Det kan handla om olika typer av hushålls- och företagsnära tjänster som inte ställer stora krav på utbildning och tidigare erfarenhet. Att dessa jobb inte skapas beror till stor del på höga kostnader att anställa. Vi har bland den lägsta andelen enkla jobb i EU. Samtidigt har vi EU:s högsta ingångslöner. Det bidrar till att hämma tillväxten av jobb och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden.

Kostnaderna måste minska

För att fler jobb ska skapas behöver företagsklimatet förbättras genom minskat regelkrångel och borttagande av hinder för företagen. Kostnaderna för att anställa måste minska.

Ett exempel på en reform som visar att nya jobb växer fram när kostnaderna minskas är rut-avdraget. Genom att sänka kostnaderna på hushållsnära tjänster har efterfrågan ökat och fler jobb skapats av företagen. En stor ny marknad med vita jobb har kunnat växa fram.

Enkla och generellt utformade reformer fungerar oftast bättre än olika former av statliga lönesubventioner, vilka företag inte sällan uppfattar som krångliga och snedvridande. Därför har Svenskt Näringsliv föreslagit en ny anställningsform, en modern lärlingsanställning.

Vårt förslag bygger vidare på Stefan Löfvens idé om yrkesintroduktionsanställningar, YA-jobb, som staten och arbetsmarknadens parter kommit överens om. Anställningen bör vara öppen för alla företag och inte innehålla krångliga krav eller tids- och åldersgränser. Kostnaderna bör minskas, förslagsvis genom lägre ingångslöner i kombination med lägre arbetsgivaravgifter och sänkta skatter på arbete för lägre inkomster.

Fortfarande mer i plånboken

I ett första steg behöver ingångslönerna inom vissa områden frysas. Exakt vilken nivå de bör ligga på är svårt att säga i dag. Ingångslönerna är en av flera komponenter och det är den totala kostnaden för arbetsgivare att anställa som behöver minska om vi ska få fram fler vardagsjobb. Arbetsgivaravgifterna behöver tas ned och med lägre inkomstskatter skulle det fortfarande bli mer kvar i plånboken även med en lite lägre ingångslön.

Jobb skapas av företagsamma människor i växande företag som vill, vågar och kan anställa. Då måste kalkylen gå ihop, kostnaden kan inte vara högre än vad den anställde bidrar med till verksamheten.

Detta kan tyckas självklart, men från politiskt och fackligt håll förekommer ändå förslag som i stället försämrar företagens förutsättningar att skapa jobb. Ska vi klara av att öppna arbetsmarknaden för fler fungerar det inte att fortsätta låta ingångslönerna pressas uppåt.

Framstår som ett särintresse

Vi kommer gärna överens med LO om upplägget för en modern lärlingsanställning. Men hittills har de inte visat någon vilja att diskutera saken, utan framstår alltmer som ett särintresse som slutat ta hänsyn till dem som står utanför arbetsmarknaden.

Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter klarar av att ta ansvar för Sverige. Om inte parterna klarar av att komma framåt är det rimligt att regering och riksdag axlar ansvaret för att komma vidare med förslag som leder till att fler jobb växer till.

Vi värnar den svenska modellen och ser med oro på att för lite genomförs för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Det som främst av allt utmanar den svenska modellen är om vi låter utanförskapet i samhället växa. Fler måste kunna bryta bidragsberoende och få en egen försörjning och för att det ska vara möjligt behövs ungefär 300 000 fler enkla jobb i Sverige.

Carola Lemne

vd Svenskt Näringsliv

Mest läst