När vi träffas kommer Kevin, 30 år, direkt från sjukhuset. Han är infekterad och besöker SU varje dag för behandling som tar två timmar då han intravenöst får sin medicin.
Men mot hans akuta myeloiska leukemi finns i dagsläget inget att göra. Det enda som kan rädda honom är en stamcellstransplantation.
–Jag gör allt för att hålla mig frisk. Det är en kamp mot klockan, säger han.
Han blev sjuk förra året och hittades svårt medtagen av sin vän Frida Feldt. Kevin hostade blod och var förvirrad. På akuten såg man direkt att något inte stämde med blodproverna och han lades in.
Samma dag satte läkarna in cellgift och han vårdades länge på Sahlgrenska. I julas skrevs han ut. Sjukdomen var i remission och Kevin klassades som frisk. Men risken för återfall fanns och ganska snart kände han att han inte mådde bra.
Han kände då att cancern var tillbaka.
Kevin Williams gick igenom tuffa behandlingar och till slut återstod bara en stamcellsoperation för att få honom frisk. Tobias-registret, det svenska register där stamcellsdonatorer registrerar sig, startade sitt jobb med att söka en donator över hela världen. Till slut hittades en person som kanske skulle passa.
Donatorn lämnade ytterligare prover, men hoppade plötsligt av processen.
–Jag blev inte arg. Man vet ju inte alls vilka bevekelsegrunder han eller hon hade, säger Kevin Williams.
Det är svårt att hitta donatorer med utomeuropeiskt ursprung och Kevins syster i USA testade sig. Men hon passade inte.
I hela världen finns det 22 miljoner registrerade givare av stamceller, de flesta i Europa, Australien och Nordamerika. Kevin, som har sitt ursprung i Afrika, har en annan genetisk uppsättning, liksom exempelvis asiater och personer från Mellanöstern och Sydamerika.
Den genetiska matchningen spelar stor roll om att transplantationen ska lyckas.
–En person med europeiskt ursprung har 70–80 procent chans att hitta en passande donator. För en person med sitt ursprung i Afrika är chansen betydligt lägre, säger Mats Bengtsson, medicinskt ansvarig för Tobias-registret.
Det pågår ett intensivt arbete bland annat USA för att få afro-amerikaner att registrera sig. I Nigeria håller man på att starta ett register med enbart svarta och i Sydafrika finns också ett register som är relativt nytt.
Även Tobiasregistret i Sverige försöker nå ut med sitt budskap till eventuella donatorer med icke-europeiskt ursprung.
–Men det säger sig självt att så kallade utvecklingsländer har färre registrerade donatorer och största chansen att hitta en passande donator är att söka lokalt, säger Mats Bengtsson.
I dagsläget kan Kevin Williams inte göra något annat än att vänta. Han är mycket infektionskänslig och har svårt att till exempel gå ut och handla.
Hans mamma har rest hit från USA för att kunna stötta sin son, men har bara tillstånd att vara i Sverige till den 13 november.
Sveriges nationella stamcellsgivarregister, invigt 1992.
Döpt efter 17-årige Tobias som avled 1991 i en svår blodbristsjukdom. Trots intensivt sökande över hela världen hittades ingen passande donator. Tobias familj startade Tobias-stiftelsen lade grunden till Tobiasregistret.
40 000 personer har anmält sig som potentiella givare.
Ett av alla register i världen, i vilka det finns totalt 22 miljoner registrerade donatorer.
Varje år lämnar upp till 250 personer blodprover för att se om de passar som donator till en viss patient.
Tack vare Tobiasregistret har drygt 700 stamcellstransplantationer genomförts i världen.
