Forskarna har gjort en metaanlays av 63 vetenskapliga studier, genomförda mellan 1928 och 2012, som alla har undersökt sambandet mellan religiositet och intelligens. I 53 av studierna var det sambandet till nackdel för de frälsta – intelligenta personer är mindre religiösa än andra.
Sambandet var starkare för högskolestudenter och den allmänna befolkningen än för yngre studiedeltagare, även om högbegåvade barn också visade sig vara mer skeptiska till religion än sina jämnåriga kamrater.
Forskarna framför tre möjliga förklaringar till varför intelligenta människor är mindre religiösa än andra.
Den första förklaringen är att intelligenta människor är mindre benägna att anpassa sig och därmed är det också mer troligt att de vänder sig mot religiösa dogmer.
Den andra förklaringen är att intelligenta människor tenderar att anta ett analytiskt hellre än intuitivt förhållningssätt, vilket har visat sig underminera religiösa övertygelser.
Och för det tredje verkar det som att flera av religionens funktioner – som självkontroll och självutveckling – också följer också av intelligens. Intelligenta människor kan därför ha mindre behov av religiös tro och praxis.
Men forskarna medger att slutsatserna kan ifrågasättas, eftersom de undersökta studierna inte tar hänsyn till typer av intelligens som identifierats först under senare år, som kreativ och emotionell intelligens.
I sin undersökning har forskarna definierat intelligens som "förmågan att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära sig snabbt och lära från tidigare erfarenheter."
