Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Susanna Sundström: Lyxfällan räcker inte som folkbildning

    Svenskarna sägs bli bättre och bättre på privatekonomi. Det är glädjande och något vi ska vara stolta över. Men det gäller inte alla samhällsgrupper. Det är fortfarande de med tyngst plånbok och gedigen utbildning som ber om höjd ränta på banken, orienterar sig med självsäkerhet på börsen och ifrågasätter fondavgifter.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Att inte vara rädd för kronofogden och att veta vad effektiv ränta är borde vara en självklarhet för alla. När jag frågat mina elever om vad pengar är så svarar några givetvis att det är något oväsentligt, men de allra flesta är överens om att det innebär makt. Makt i form av oberoende och frihet men också makt över andra.

    Att ha koll på sin privatekonomi innebär att ha makt över sitt eget liv. Att kunna äta den mat man vill, att kunna välja var man vill bo, att kunna vara spontan. Att inte ha koll på privatekonomin kan därför få förödande konsekvenser.

    Jag är efter min tid som föreläsare övertygad om att såväl sjuksköterskesöner från Biskopsgården som läkardöttrar från Askim är lika mottagliga för privatekonomisk kunskap. Men spelreglerna är olika: en del elever kan räkna med att fortsätta studera efter studenten och att föräldrarna köper en lägenhet till dem. Andra måste jobba efter gymnasiet för att kunna hjälpa sin ensamstående förälder med hyran.

    När jag varit ute och föreläst på skolor har klasskillnader blivit tydliga rent geografiskt. I både Stockholms och Göteborgs finare områden vet gymnasister vad effektiv ränta är och ser hoppfullt på sin ekonomi. I miljonprogramsområdena  är det fler som känner till kronofogden och är uppgivna när de tänker på sin ekonomiska situation. Gemensamt för alla elever verkar dock vara att den främsta privatekonomiska kunskapen kommer från tv-programmet Lyxfällan. Ett – kanske oavsiktligt – folkbildande program om privatekonomi som tyvärr främst gör osäkra än mer förskräckta och säkra mer överlägsna.

    Det är lätt för en person med stor ekonomisk makt och hög status att förneka klasskillnader och ett ojämlikt samhälle. Men att ett fåtal personer gått från botten till toppen motbevisar inte att många är fast i strukturer med en negativ ekonomisk spiral. Vi måste diskutera hur strukturer påverkar oss – och att alla inte föds med samma förutsättningar.

    Om de resurssvaga svenskarna ska bli bättre på privatekonomi krävs bättre folkbildning än Lyxfällan. För att få bättre samhälle med fler samhällsmedborgare som bidrar måste skolan börja undervisa i privatekonomi – men vi måste också prata om klasskillnader och på allvar ta itu med dem.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.