– Över 340 bidrag har strömmat in. Det är ett väldigt stort genomslag, säger projektedaren Hasse Carlsson som hade förväntat sig runt hundra inskickade synopsis.
– De sista två dagarna rasslade det in över 200 bidrag, 150 sista dagen precis innan deadline.
Initiativet till Klyftan togs våren 2012 av Christer Nilson, vd och producent för Götafilm och Ulrika Josephsson, tidigare vd och konstnärlig ledare för Folkteatern. Målet är att inspirera till nya konstnärliga berättelser för film och tv: som synliggör vår politiska samtid, och skildrar tidigare av etablissemanget ignorerade miljöer och människoöden.
17 december utlyste föreningen Klyftan en manustävling som riktade sig till såväl etablerade som oetablerade filmskapare från hela landet. Starka synopsis för långfilm efterlystes. Max fem A4-sidor, några starka scener med utskriven dialog samt karaktärsbeskrivningar. Allt från kärlekshistorier till drastiska komedier välkomnades, och gensvaret blev enormt.
– Jag är glatt överraskad av det jag sett hittills, och materialet håller hög kvalité, säger Hasse Carlsson som konstaterar att det är en rik variation bland upphovspersonerna till de bidrag som kommit in, vad gäller ålder, kön, härkomst och bostadsort.
– Det är något med ämnet klyftor som många helt uppenbart går i gång på. Klyftor är enormt många, inte minst i en stad som Göteborg. Både kulturella och ekonomiska, och mellan människor som bor i de sinsemellan så olika stadsdelarna. Vi vill synliggöra berättelser som uppstår i ljuset, eller snarare skuggan, av ett samhälle där klyftorna bara ökar.
Juryn består förutom Hasse Carlsson även av Dimen Abdulla, avgångselev vid Stockholms Dramatiska högskola aktuell med pjäsen X på Unga Klara om Sveriges rasistiska historia, Baker Karim, filmregissör och konsulent på Svenska filminstitutet, författaren Åsa Lantz, producenten Frida Hallberg, regissören Sofia Jupither och Christer Nilsson på Götafilm. De går nu igenom bidragen och gör ett urval. Första maj utses minst tre starka berättelser vars upphovs-hen får vardera 50 000 kronor för att utveckla en långfilm.
– Storleksmässigt motsvarar 340 bidrag det antal manus vi får in till Filminstitutet under ett helt år, säger Baker Karim som menar att det pekar på att begreppet filmbransch måste vidgas. Att tröskeln till den sortens etablissemang som Filminstitutet utgör kan kännas alltför hög eller på annat sätt repellerande.
– Det är talande att det finns ett så här stort behov av nya berättelser och berättare som väljer alternativa vägar för att förverkliga dem. Det visar att det finns en klyfta, och det ska bli spännande att se vad vi har missat.
