Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 3

SU går emot nya rutiner

Att strypa blodtillförseln i navelsträngen snabbt kan ge nyfödda järnbrist. De flesta sjukhus har därför ändrat rutiner. Men Sahlgrenska trotsar de nya riktlinjerna.

Om ingen ingriper och "klampar" navelsträngen direkt efter födseln fortsätter blodet flöda in i bebisen från moderkakan. Det kan handla om 25-30 procent blod som innehåller syretransporterande röda blodkroppar, stamceller och celler som tillhör immunförsvaret.

Det är ändå "klampning" som länge varit praxis i svensk förlossningsvård. Men för två år sedan kom förslag på nya riktlinjer om att vänta två, tre minuter innan blodflödet bryts.

Lennart Nordström, överläkare på kvinnokliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, var med och skrev rekommendationerna:

– De flesta av oss ansåg att det fanns så starka skäl för senare avnavling att vi borde lägga om rutinerna. Det är bättre för barnen.

Expertgruppen lutade sig mot internationella studier som visar stora skillnader i järnmängd hos barnen. De som avnavlats tidigt hade i mycket större omfattning järnbrist än den andra gruppen.

De flesta sjukhusen har numera bytt rutiner, bland annat Karolinska.

Har ni sett några negativa konsekvenser?

– Nej. En farhåga har varit att en ökad mängd blod skulle ge gulsot men vi ser inga tecken på det, säger Lennart Nordström.

Men frågan om tidig eller sen avnavling delar förlossningssverige. Både på SÄS i Borås och Sahlgrenska i Göteborg fortsätter man som förut.

– Rekommendationerna kom till på ett tveksamt sätt av några som ansåg sig mest kunniga på området, tycker vi i Göteborg. Vi anser inte att det finns övertygande studier som visar nackdelar med tidig avnavling och man ska veta att det handlar om väldigt små skillnader, säger Monica Eriksson Orrskog, vårdenhetsöverläkare på normalförlossningen Östra sjukhuset inom SU.

SU väntar på att barnläkaren Ola Anderssons forskning ska bli klar. Han undersöker hur tidig eller sen avnavling påverkar 400 svenska barn, en unik studie.

Hans preliminära resultat stärker internationell forskning:

– Fyramånadersbarnen som är sent avnavlade har ett bättre järnförråd. Det här har aldrig visats i västvärlden förut, säger Ola Andersson vid länssjukhuset i Halmstad.

Järn är viktigt när kroppens organ utvecklas och det finns studier som visar att järnbrist kan försämra barnets motoriska utveckling och tankeförmåga. Det kan också ge blodbrist.

Det främsta skälet för att snabbt "klampa" navelsträngen är att blodprovet som ger svar på om det uppstått syrebrist under förlossningen är enklare att ta när blodflödet strypts direkt. Metoden anses också mer tillförlitlig av en del läkare. Men på Karolinska och andra ställen tas provet trots sen avnavling.

– Vi är en stor klinik och en förändring innebär att vi måste byta rutiner och utbilda personalen. Det kan vi göra. Men då vill vi ha övertygande bevis om nackdelarna med tidig avnavling, säger Monica Eriksson Orrskog på SU.

Men även på SU kan man välja sen avnavling, om man själv efterfrågar det. Men då tas inget blodprov.

Det var också vad Hannah Sjöberg och maken Joel önskade när Hannah skulle föda på Östra. Men familjen tillhör Jehovas vittnen och tar inte emot blodtransfusioner. Med det argumentet fick de rådet att göra tvärtom och ta tidig avnavling. Och så blev det.

– Barnmorskan sa att risken att jag blöder mycket minskar då, säger Hannah med lilla Ture i famnen.

Kopplingen mellan tidig avnavling och minskad blödning hos mamman har inget stöd i de nya rekommendationerna.

Bild - 4
Bild - 6
Mest läst