Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Lars Alexi, Per Wahlberg

Stort testområde för vindkraft planeras

Göteborg Ett testområde för utveckling och forskning om havsbaserad elproduktion planeras nu på Västkusten. Anläggningen ska kunna erbjuda testning av flytande vindkraft, vågkraft och bioenergi.

Vind, vågor och marin bioenergi – en världsunik kombination av olika slags marin energi – kommer att utgöra basen för det nya testområdet, som kommer att ha kapacitet att leverera cirka 15 MW el.

Här ska man också kunna utföra tillämpad forskning inom marinbiologi, drift och underhåll, komponenters tålighet och säkerhet.

Bakom satsningen står bland andra OffshoreVäst (ett konsortium bestående av 48 företag, universitet och institut som arbetar för innovation och affärsutveckling inom offshorebranschen), Vinnova (driver program för att stärka innovationskraften i Sverige) och Västra Götalandsregionen.

Första steget är en nyligen avslutade förstudie, där SP tillsammans med Scandinavian Wind, Lightswitch och Sweco undersökt förutsättningarna för den så kallade testbädden och letat efter en lämplig plats.

- Vi avvaktar samrådsprocessen och tills vi är på det klara med vad folk tycker och tänker, säger Pierre Ingmarsson, ansvarig för kartläggningen på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Hittills har reaktionerna varit blandade. Den aktuella kommunen och Länsstyrelsen är allmänt positiva, medan Försvarsmakten och Havs- och vattenmyndigheten har åsikter och förslag.

En nära dialog med yrkesfiskarna är viktig för valet av plats, betonar Pierre Ingmarsson.

- Det är viktigt att de är med i processen, för utan dem blir det inget testområde. Man måste samla regionen och få alla med sig, både företag och de som bor i området. Därför är det viktigt att lyfta fram att det är ett forsknings- och utvecklingsområde där vi samverkar med både staten och elbolag.

Kommunens stöd och vilja att skapa ett utvecklingscentrum för förnybar energi är en grundförutsättning. Andra viktiga faktorer i valet av plats är möjlighet till nätanslutning, tidigare utfört arbete inom området, behovsbilden för provning från företagen samt platsens fysiska förhållanden vad gäller djup, våghöjd och vindhastighet, sammanfattar SP.

- Vi vill ha bra stabil havsvind och stabila vågor, inte de aggressiva förhållanden som råder längre ut till havs. Havsströmmarna är också viktiga faktorer att beakta.

Men de största utmaningarna för en etablering blir troligen tillståndsprocessen och nätanslutningen, berättar Pierre Ingmarsson.

Flera olika tillstånd krävs, som exempelvis tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, rådighet över vattenområdet, tillstånd för utförande av bottenundersökning, ansökan om nätkoncession enligt ellagen hos energimarknadsinspektionen och kommunens tillstyrkan.

Den preliminära kostnaden för testområdet ligger strax över 105 miljoner kronor, varav kabeln från en central anslutningspunkt till land ut till de olika testobjekten och en flytande anslutningspunkt utgör den största posten.

Med förstudien har man även uppnått målet att få en övergripande bild över hur en testbädd kan stödja den marina energisektorn i Sverige och Europa på lång sikt. Pierre Ingmarsson framhåller vikten av att förankra testbädden i ett större perspektiv som ett sätt att bidra till teknikutvecklingen för att lösa framtidens energifrågor.

- För att klara klimatmålen och vårt bränslebehov om 20 år behöver vi i Sverige ersätta 50 TW från kärnkraft och andra icke förnyelsebara energikällor med förnyelsebar energi. I Europa handlar det om 2 000 TW! Därför måste vi samverka och komplettera varandra nationellt och internationellt.

På sikt kommer Sverige att ingå i det europeiska elnätverket, ett elnät som gradvis blir mer integrerat då man bygger nya högspänningslänkar mellan olika länder. Det öppnar upp för nya möjligheter att öka andelen elektricitet som produceras från förnybara källor. Som en del av Europa behöver vi skapa energi från områden där möjligheterna finns. Spanien har exempelvis mycket sol, medan England har vågor, vind och tidvatten.

- Och Sverige har en fantastisk resurs i form av viktig balanskraft genom vattenkraft.

Samtidigt visar internationella prognoser på stark tillväxtpotential för marin energi. I framtiden kommer marin energi att stå för en betydande del av den förnybara elproduktionen i världen, menar Pierre Ingmarsson. Men då krävs både nationell och internationell samverkan för att skapa hållbar tillväxt inom området.

- I flera europeiska länder har man jobbat med marin energi i många år och har utarbetat nationella handelsplaner för sektorns utveckling. I Sverige har detta arbete hittills varit spretigt. Vi behöver få en nationell samsyn kring detta och tänka i ett större perspektiv. Vi har fortfarande väldigt låga energikostnader i Sverige, men framöver kommer samhällets behov av energi mötas upp med produktionskostnaderna och därför behöver tekniken utvecklas.

För den svenska offshore-branschen är det viktigt att få tillgång till en svensk testbädd. Då får svenska utvecklingsbolag tillgång till miljöer där de kan pröva sina produkter. I stället för att som idag hänvisas till andra länder, vilket både är dyrt för företagen och bromsar upp utvecklingen i Sverige.

För att kunna locka utländska företag måste en svensk testbädd dessutom kunna erbjuda något mer än enbart våg- och vindkraft. Produktion av ascidier (sjöpungar) för biogasproduktion på land är här en variant, där Sverige dessutom är världsledande. Under sin livstid renar ascidierna vattnet och motverkar övergödning. Sedan de skördats och torkats på land kan de rötas till biogas. De fosforrika rötresterna kan därefter användas som ekologisk gödsel.

- För att bli internationellt attraktiv bör testbädden utnyttja de spetskompetenser som finns inom landet, säger Pierre Ingmarsson.

En kommande testbädd bör så långt det går även komplettera befintliga testmiljöer. Pierre Ingmarsson framhåller särskilt Uppsala universitets testmiljö för vågkraft vid Islandsberg i Lysekils kommun. Då kan den planerade testbädden fokusera på flytande vindkraft, bioenergi och mekanisk utprovning av vågenergitekniker som kräver större djup än vad som finns vid Islandsberg.

- Genom samverkan är förutsättningarna goda för att utveckla ett internationellt konkurrenskraftigt kompetenscentrum för marin energi.

Under förstudien har kontakter har tagits med EU-kommissionen, Ocean Energy Association, utvecklingsbolag och underleverantörer, myndigheter och akademi med flera. Inte minst har man rådgjort med internationella aktörer för att ta del av deras erfarenheter.

Kommer då de svenska farvattnen att bebyggas med stora vind- och vågkraftverkanläggningar?

- Majoriteten av företagen och de flesta bedömare som vi pratat med under förstudien är tveksamma till att Sverige kommer att bygga storskaliga havsbaserade parker för flytande vindkraft eller vågkraft. Exportföretagen ser begränsade möjligheter för sådana parker i Sverige, däremot vill de helst fortsätta utveckla sin teknik här. Dock finns stor potential för havsbaserad vindkraft i Östersjön, som har ideala bottenförhållanden för bottenfasta vindkraftsverk.

Vilka miljöeffekter för testbädden med sig?

- Under ytan är påverkan förhållandevis liten jämfört med fasta vindkraftverk. Över ytan kan fåglar och fladdermöss påverkas. Det visuella påverkas också. Men man ska tänka på att det här är inga fasta konstruktioner och med tanke på att de ligger långt ute till havs är inte ljudpåverkan något problem.

I Europa finns idag cirka 120 vågenergibolag. Men hittills har utvecklingen av vågkraft gått trögt i Sverige. Vad beror det på?

- Flertalet tekniker är inte mogna för kommersiell drift. Man behöver ett helhetstänk vad gäller drift och underhåll och förmåga att lösa problemen med energitoppar för en jämn energitillförsel. Men tekniken utvecklas bra, säger Pierre Ingmarsson.

Vindkraften har kommit betydligt längre. Kostnaden för vindkraft har minskat kraftigt på senare år och fortsätter minska. I Dagens Industri berättade nyligen Johan Sandberg, globalt ansvarig för offshore förnybar energi, DNV GL, att havsbaserad vindkraft nu byggs i stora volymer ute i Europa där havet har starkare och jämnare vindar. Därmed kan man också bygga mycket stora turbiner med över 170 meters rotordiameter och effekter på 6–8 MW.

Men fasta vindkraftverk är begränsade till områden med max 40 meters djup. Flytande vindkraftverk är mer flexibla. Eftersom de förtöjs med ankare kan de placeras på betydligt större djup, ända ner till 900 meter. Det innebär att de kan placeras långt ute till havs där vindarna är starka och jämna och där de inte stör vare sig visuellt eller ljudmässigt.

Enligt European Wind Energy Association (EWEA) kan flytande vindkraft bara i Nordsjön försörja hela EU med el fyra gånger om. Trålfria områden kring kraftverken kan bli en fristad för arter som hotas av utfiskning. Flytande vindkraftverk skulle kunna bli en stor svensk exportindustri, menar Johan Sandberg.

Men det faktum att de olika teknikerna utvecklats olika långt, ställer till med vissa problem när de ska testas på samma testbädd. Visserligen är det effektivt att dela på kostnaden för elanslutning samt för infrastruktur på land, förankring, drift och underhållsfrågor. Men dagens vågkraftaggregat klarar inte nätägarnas krav på elkvalitet. Det kan också vara svårt att hitta en anslutningsspänning som passar för både vindkraftinstallationer på över 3 MW och vågkraftinstallationer ner mot så lågt som 20 kW.

Enligt tidsplanen ska anläggningen vara i drift redan 2015, men Pierre Ingmarsson tror det tar ytterligare ett par år innan den börjar generera el.

- Vi hoppas kommunen får området avlyst i år. 2015 hoppas vi kunna börja prova testbädden.

Nästa steg i det fortsatta arbetet är nu tillståndsprocessen och att ansöka om tillstånd, ta fram finansieringsplan, diskutera finansiering av tillståndsprocessen med lämpliga finansiärer och föra samtal med industriella partners och aktörer som kan tänkas investera och vara med och driva anläggningen.

Mest läst