Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Hannes Wallin och Sofia Lundberg är kritiska till projektet. Bilden t h visar "Big Glenn" som står på Risholmen.

Storskaliga vindkraftsplaner i blåsväder

I Hake fjord, vid inloppet till hamnen, vill Göteborg Energi bygga en vindkraftspark med upp till 190 meter höga snurror. Det kommunala bolaget beskriver satsningen som en lönsam del av ett hållbart Göteborg. Kritikerna ser däremot ett ekonomiskt fiasko och en miljökatastrof för skärgården.

Hannes Wallin och Sofia Lundberg visar vägen längs små asfalterade gångbanor fram till den smala träbron som tar oss den sista biten ut till den lilla ön Långholmen. På väns­ter hand skymtar Långedrag och till höger om oss ligger Hjuvik. Fågelkvitter och salta vindar, bryggor och bodar vid havet. En verklig idyll, bara ett par kilometer från miljonprogrammen i Biskopsgården, Oljehamnens jättesilor och Volvos tunga industrier.

Hannes och Sofia är två av runt 30 bofasta på Långholmen. Båda är aktiva i det över 2 000 medlemmar starka nätverket Göteborgs kultur- och miljöarv. Föreningen startades 2010 med ett enda mål: att få stopp på Göteborg Energis planer på vindkraftverk i jätteformat i Hake fjord, vid inloppet till Göteborgs hamn.

– Där borta är Big Glenn, den är 145 meter hög och Sveriges i dag högsta, säger Sofia Lundberg och pekar mot vindsnurran som i maklig takt harvar runt bortom bergknallarna på landsidan.

Den är stor men på tre kilometers håll stör den inte nämnvärt.

– Men de som planeras här utanför i Hake fjord är nästan 50 meter högre och ska ligga mycket närmare, säger hon.

Göteborg Energis planer omfattar upp till 15 vindsnurror på maximalt 190 meter vardera. Ett sådant bygge skulle onekligen förändra landskapet, inte bara för hushållen på Långholmen utan för alla som bor eller vistas från Öckeröarna i norr och längs med kusten hela vägen ner till södra skärgården.

Trots uppenbara privata intressen är det inte förstörd utsikt, ökat buller eller risken för ständigt blinkande vitt ljus genom fönstren som gör att Hannes Wallin och Sofia Lundberg lägger hundratals timmar på att kritiskt granska Göteborg Energis underlag och planer. Det hävdar de bestämt.

– Landskapspåverkan är det minsta bekymret och jag hade inte kunnat argumentera om det bara gällt min utsikt. Detta är en fråga för hela Göteborg. Det här projektet sköts inte schysst. Utredningen görs inte objektivt, det är vinklade resultat, siffror som inte stämmer och data som saknas. Folk får inte rätt information, säger Sofia.

Det hon syftar på är bland annat det som Hannes Wallin kommit fram till när han gått igenom i princip alla Göteborg Energis beräkningar. Enligt honom är det inte mycket som går ihop.

– De har till exempel ändrat vindsnurrornas storlek och placering beroende på vilka resultat de vill ha. När det gäller buller och säkerhet för sjöfarten har man räknat på de små snurrorna medan man baserat uträkningarna av energieffekten på de allra största modellerna, säger han.

Dessutom anser han att lönsamheten i projektet bygger på en rejäl glädjekalkyl.

– Göteborg Energi räknar med en kraftig höjning av elpriset. Det som kostar 35-45 öre i dag måste upp i 70 öre för att projektet ska bli lönsamt, säger Hannes Wallin.

Instabil botten, risk för fartygsolyckor i farleden, fåglar och fladdermöss som huggs ihjäl av de stora rotorbladen och ett oklart läge kring nedgrävda föroreningar i havsbottnen. Listan över miljörisker kan göras lång, vilket också påpekats av en rad experter.

– Göteborg Energi påstår att området redan är en industrialiserad miljö, men det är fel. Det handlar om hav och skärgård och ett läge som Göteborg Energi själva bedömt som olämpligt tidigare, säger Hannes och visar ett citat ur det kommunala bolagets utredning från 2008:

”Verkens placering mitt i det öppna vattnet kommer att påverka landskapets karaktär, då detta tillförs storskaliga vertikala element till en vy som i dag präglas av fria, horisontella vattenytor och en relativt opåverkad skärgårdskaraktär.”

– Göteborg Energi valde då själva bort Hake fjord och byggde på Risholmen i stället. Vi undrar vad som hänt sedan 2008 som gör att man plötsligt tycker att det är ett bra läge, säger Hannes.

På Göteborg Energis kontor i Gårda sitter Helena Nordström, omgiven av utredningar, beräkningar och yttranden. År av arbete ligger bakom den 3 000 sidor långa ansökan till Mark- och miljödomstolen som bolaget lämnade in i mars i år. Som projektledare är det hon som har koll på helheten.

Trots citatet ur utredningen från 2008 ser hon det som ganska naturligt att planera för vindkraft just i Hake fjord.

– Platsen är utpekad i översiktsplanen och därför valde vi att utreda den närmre. Det är ett prioriterat mål i stadens budget att vi ska arbeta med att ta fram vindkraft, säger Helena Nordström.

Tillsammans med kollegan Christofer Åslund, som är vindkraftssamordnare, visar hon olika fotomontage av vindparken på en bildskärm.

– Vi har inte sett något som säger att det inte är lämpligt med vindkraft i det här området, då skulle vi ha omvärderat. Men nu har vi lämnat in en ansökan med en tro på att detta är en bra lösning, säger Christofer Åslund.

Är ni inte säkra?

– Jo, alla våra utredningar har resulterat i en mängd olika fakta. Utifrån dem ser vi att det är ett bra projekt. Men det går inte att sticka under stol med att vindkraft syns, säger han.

Kritiken om att olika storlekar på vindsnurrorna används vid beräkningar beroende på vilket resultat man vill se förstår de inte. I stället säger de att Göteborg Energi alltid måste räkna på värsta tänkbara scenario.

– Det ingår att utreda alla förutsättningar, såväl tekniska, ekonomiska och miljömässiga som sociala. När vi gör våra mätningar och beräkningar av exempelvis bullret så gör vi dem utifrån de förutsättningar då det bullrar mest, säger Christofer Åslund.

Göteborg Energi har i sin ansökan tagit höjd för olika alternativ där snurrornas antal, placering och höjd kan varieras. Enligt bolaget är det inte för att lura eller vilseleda allmänheten utan helt enkelt för att kunna göra bästa tänkbara investering.

– Vi vill bygga de vindkraftverk som är bäst på marknaden om och när vi får bygga. Eftersom den teknologiska utvecklingen går så snabbt vill vi inte låsa oss vid en särskild storlek eller antal, säger Helena Nordström.

Hur blir det med lönsamheten om elpriset inte blir det ni räknar med?

– Eftersom vindkraftverk väntas producera el i 20-25 år måste vi arbeta med prognoser. Det finns åsikter om våra prognoser men de är alla framtagna med etablerade metoder, säger Christofer Åslund.

Om priserna inte stiger då?

– Elpriserna varierar från år till år och ser vi att det blir nya förutsättningar får vi naturligtvis tänka över projektet. Göteborg Energi vill inte göra några olönsamma investeringar så när vi tar ett eventuellt beslut ska det finnas välgrundade förutsättningar för lönsamhet, säger Christofer Åslund.

Oavsett vad tjänstemännen på Göteborg Energi har kommit fram till är det flera steg kvar innan det står klart om parken kan byggas eller inte.

I slutet av augusti väntas kommunfullmäktige rösta i frågan om Göteborgs stad ska använda sitt veto för att stoppa planerna eller inte. Samtidigt går Mark- och miljödomstolen igenom ansökan och har fått in yttranden från ett antal myndigheter och föreningar. Flera av dem, däribland miljöförvaltningen i Göteborg, kräver ett stort antal fördjupade undersökningar innan de anser att det överhuvudtaget går att ta ställning till ett ja eller nej till vindparken. Samma sak skrev en tjänsteman tidigare i våras i ett yttrande till kommunens politiker, men efter ett beslut i miljönämnden kortades det åtta sidor långa yttrandet ner till två rader.

För Hannes Wallin och Sofia Lundberg på Långholmen är det kortade yttrandet ytterligare ett tecken på att allt som ”inte passar in” i planerna ignoreras. För dem ligget allt fokus nu på att få Göteborgs stad och Mark- och miljödomstolen att inse att motståndarsidans argument och underlag är de rätta och därmed säga nej till hela bygget.

– Vi vill gärna få stopp på det här. Arbetet tar väldigt mycket tid men det går absolut inte att låta bli. Någon måste ju ta tag i det här och protestera. Vi tycker att det är ett riktigt korkat projekt som dessutom kommer att bli alldeles för dyrt i slutändan.

Fotnot: Hemsidan www.vindplatsgoteborg.se visar hur de olika förslagen till vindkraftverk kommer att synas från skilda delar av stan.

FAKTA/Hur mycket energi ger verken?

Hela Göteborgs stad, inklusive industrier och hushåll, gör av med ungefär 5 000 Gwh per år.

Vindplats Göteborg skulle kunna leverera 130–225 Gwh av dem beroende på verkens storlek, ­enligt Göteborg ­Energi.

När föreningen Göte­borgs kultur- och miljö­arv har räknat landar de på 85–175 Gwh.

FAKTA/Så tycker olika instanser

Miljöförvaltningen: Kräver kompletteringar bland annat vad gäller landskapsbilden, sjö­säker­heten, miljöpåverkan, buller och risker för fladdermöss och fåglar.

Stadslednings­kontoret: SDN Västra Göteborg har sagt nej, medan SDN Väst­ra Hisingen sagt ja. Berörda nämnder och bolag i Göteborg vill veta mer om konsekvenser för segling, sjöfart och andra områden. Göteborgs stad vill se en social konsekvensanalys där människan sätts i fokus.

Göteborgs kultur- och miljöarv: Vill att Göteborg Energi ska utreda alternativ lokalisering. Anser att landskapsbilden förändras så mycket att projektet bör läggas ned. Vill se fler undersökningar av hur miljön påverkas.

Luftfartsverket: Har inget att invända mot etableringen.

Sveriges geologiska undersökning: Konstaterar att fler prover måste tas från muddermassor i området innan det går att säga hur bygget skulle påverka miljön.

Havs- och vattenmyndigheten: Vill veta varför alternativa platser inte har utretts. Kräver att placeringarna av verken specificeras samt att Göteborg Energi redovisar hur de tänker hantera dumpning av muddermassor.

Naturvårdsverket: Ser en betydande risk för påverkan på det rika fågellivet och anser inte att platsen är lämplig enligt bestämmelserna i miljöbalken.

Källa: Svar på Mark- och miljödomstolens fråga om kompletteringar till Göteborg Energis ansökan.

Mest läst