Stor skillnad i kommunernas insatser för våldsutsatta

Stödet du får som våldsutsatt i Storgöteborg är ett lotteri. I mindre kommuner förlitar man sig på ideella krafter. I Göteborg storsatsar man på frågan.

ANNONS
|

Lagen säger att det är kommunens ansvar att skydda den som utsätts för våld i en nära relation. Men det är stora skillnader på hur det stödet ser ut. I Göteborg finns ett boende med personal dygnet runt som drivs av kommunen. Utöver det finns sex andra skyddade boenden som drivs av frivilliga organisationer.

I kranskommunerna förlitar man sig på ideella jourer. Dessa boenden arbetar under vitt skilda förutsättningar. I Lerum har kvinnojouren råd att ha 3-4 heltidsanställda, men i Kungälv har man bara en deltidsanställd. Inget av boendena har personal på plats under natten.

Att resurserna är bättre i storstäder är ett nationellt problem. Där finns fler drabbade och därför fler verksamheter, förklarar Åsa Witkowski, chef för patientverksamheten på Nationellt centrum för kvinnofrid.

ANNONS

– Det är olyckligt, man ska naturligtvis ha tillgång till samma stöd oavsett var man bor.

Men det är inte bara små resurser som gör att några kranskommuner halkat efter i arbetet, menar Katarina Björkegren, som arbetar med frågan på länsstyrelsen i Västra Götaland.

– Det handlar om politisk vilja. Vi ser mindre kommuner som gör detta arbete ypperligt och har gjort så i flera år, de är inte rikare än de andra.

Hon nämner Lerum som ett exempel på en mindre kommun där frågan har haft politisk prioritet. På andra håll har det funnits ovilja att ta i frågan. Politiker tycker det är en känslig fråga, menar Björkegren.

– Det finns fortfarande en föreställning om att mäns våld mot kvinnor tillhör den privata sfären.

I Kungsbacka lade kvinnojouren ned förra året. Man hade svårt att hitta finansiering och frivilliga krafter som kunde driva verksamheten.

Samtidigt uppger många jourer att de nekar flera personer i veckan, på grund av platsbrist eller att boendet inte kan ta emot personen av andra skäl.

I Ale kommun finns inget skyddat boende. I stället samarbetar socialtjänsten med den ideella kvinnojouren i Kungälv. Men kommunens eget arbete med att hjälpa våldsutsatta har inte fungerat de senaste åren. Det berättar Eva Gunbladh, som sedan förra hösten arbetar med att samordna insatser mot våld i nära relationer i kommunen. Trots att Socialstyrelsen säger att kommunerna bör kartlägga hur stort behovet av stöd ser ut, finns inga siffror om antalet drabbade.

ANNONS

– Vi vet att mörkertalet är stort. Vi har fått signaler från polisen att det finns våld i nära relationer i kommunen, att det är ett problem.

På familjehuset i Ale erbjuds våldsutsatta familjer samtalsstöd och praktiskt stöd. Men det är vanligt att den misshandlade aldrig kommer loss från relationen, enligt Sven Boge, verksamhetschef på utförarenheten. En anledning är socialtjänsten har otydliga rutiner. Den som söker stöd kan få vänta på hjälp, eftersom det inte är tydligt vilken handläggare som gör vad. Utsatta kvinnor hinner ångra sig.

– När vi först får kontakt med kvinnorna har de kanske ett fönster i tillvaron som gör att förändringen är möjlig, men ibland har det blivit så att när vi väl organiserat stödet, så är det fönstret stängt igen.

Enligt Eva Gunbladh är det svårt att svara på varför kvinnofridsarbetet inte har fungerat i Ale kommun. Men nu har kommunen kommit igång med det, menar hon. Man har börjat ta fram en policy som väntar på att beredas politiskt i IFO.

– Nu när vi sätter ökat fokus på detta så kommer vi ju antagligen att hitta fler våldsutsatta. Det är det Socialstyrelsen säger, att ju mer man uppmärksammar detta desto fler våldsutsatta hittar man.

ANNONS

Men om man har problem med att kvinnor ångrar sig och går tillbaka, är då stödet man erbjuder nog?

– Det är ju komplexa frågor och vi kan alltid göra mer. Men det är ett frivilligt stöd för den våldsutsatte. Vi som arbetar professionellt med dessa frågor måste ha tålamod med de som är våldsutsatta.

Våld i nära relation är ett område som Ale kommun ska fokusera på i år, enligt Monica Samuelsson (S), ordförande i socialnämnden. Hon håller med om att kommunen måste jobba mer med frågan.

– Det kan bli bättre och därför satsar vi på detta i år.

Det pågår ett arbete med att ta fram ett policydokument kring hur socialtjänsten ska arbeta med frågan. Men Monica Samuelsson kan inte säga vad satsningen kommer att kosta i reda pengar.

– Den här satsningen har ingen ekonomisk siffra, men det handlar om att samverka och öka kunskapen och kompetensen bland medarbetarna.

Det dör en kvinna var tredje vecka på grund av våld i nära relation. Enligt regeringens strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck som presenterades i höstas kan denna brist på stöd kan få ödesdigra konsekvenser.

ANNONS