Knappt en vecka återstår. Ingen av parterna backar. Men den spanska regeringens åtgärder för att stoppa den av författningsdomstolen förbjudna omröstningen får många att tvivla på att den kommer att äga rum.
Frågan är vad den katalanska regionregeringen gör då: Kommer den med stöd av den separatiska majoriteten i regionens parlament att utropa självständighet utan en omröstning i ryggen?
- Det ligger inte på bordet just nu, sade Kataloniens president Carles Puigdemont i intervjuprogrammet "Salvados" , som sändes i den spanska tv-kanalen la Sexta i söndags kväll.
Han svarade inte rakt nej, men underströk att han inte ser det som ett alternativ.
- Någon kommer säkert att föreslå det, och då kommer vi att debattera det, sade Puigdemont och fortsatte:
- Min personliga åsikt är nej. Den är att genomföra folkomröstningen vad som än händer.
Den pågående konflikten mellan Spanien och Katalonien består av två delar: dels om ett ja eller nej till katalansk självständighet, dels om rätten att folkomrösta i frågan. Ja/nej-frågan delar enligt opinionsmätningarna mer eller mindre Kataloniens befolkning, medan en stor majoritet stöder en folkomröstning.
Spaniens konservativa regering med premiärminister Mariano Rajoy (Partido Popular) har konsekvent vägrat att diskutera ja/nej-frågan med hänvisning till att en omröstning strider mot landets konstitution och därmed mot demokratin. Budskapet är att konflikten handlar om juridik, inte om politik.
"Salvados" programledare sade också i intervjun med Puigdemont att redaktionen inte lyckats få någon representant från Rajoys regering att delta i programmet.
- Hur ska den spanska regeringen lösa det här problemet om den vägrar att göra politik? frågade Carles Puigdemont retoriskt.
Separatisterna lyckades utan att få en absolut majoritet av rösterna i regionvalet 2015 att få över hälften av platserna i Kataloniens parlament. De har därför fått kritik för att ha drivit igenom folkomröstningen.
- Det var den enda möjliga vägen för att genomföra det här, sade Carles Puigdemont, som inte heller vill slå fast hur stort valdeltagandet bör vara den 1 oktober för att resultatet ska anses vara legitimt.
Fakta: Åtgärderna för att stoppa omröstningen
Den utlysta folkomröstningen har förbjudits av Spaniens författningsdomstol, som bedömt att den står i strid med konstitutionen. Centralmakten i Madrid har de senaste veckorna genomfört flera åtgärder för att stoppa folkomröstningen, bland annat följande har hänt:
- • Fjorton katalanska regeringstjänstemän greps av spansk polis för sitt arbete med folkomröstningen.
- • Spaniens riksåklagare har varnat över 700 katalanska borgmästare för rättsliga åtgärder om de ordnar lokaler och valförrättare till omröstningen.
- • Flera proseparatistiska katalanska nyhetsmedier har fått påhälsning av Spaniens paramilitära polisstyrka Guardia Civil, som delat ut en domstolsorder som förbjuder medierna att publicera annonser eller reklam för folkomröstningen.
- • Stora internetoperatörer har tvingats blockera sajter om folkomröstningen.
- • Polis har beslagtagit miljontals valsedlar.
- • Flera tusen poliser har skickats till Katalonien från övriga Spanien – och inrikesdepartementet har tagit kontrollen över regionens poliskår, Mossos d'esquadra.
- • De katalanska public service-bolagen TV3 och Catalunya Ràdio har förbjudits att sända inslag knutna till valkampanjer och annan reklam för omröstningen.
Fakta: Den katalanska folkomröstningen
I folkomröstningen den 1 oktober får väljarna ta ställning till frågan "Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?".
Den styrande koalitionen avser att utropa självständighet inom 48 timmar om resultatet blir ett ja.
Förutom lagen om folkomröstning har det regionala parlamentet antagit en lag om hur en övergång till en katalansk republik ska gå till, om det blir ja i folkomröstningen.
Några av motiven för självständighet är värnandet av katalansk kultur, särskilt språket. Dessutom anses det spanska systemet för att ta in skatter från regionerna vara orättvist och missgynna det ekonomiskt starka Katalonien, som står för en femtedel av Spaniens ekonomi.
Folkomröstningen har förbjudits av Spaniens författningsdomstol och centralmakten i Madrid har vidtagit flera åtgärder för att förhindra den. ()
