Sommarens vädergudar har irriterat oss västsvenskar med sitt ombytliga humör: Häftiga regn och torka, kvävande åskvärme och kyla.
Är denna typ av extremväder ett utslag av långsiktiga klimatförändringar? Ja, svarar forskarna i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change. De pekar på värmeböljan i Europa 2003, den värsta på 500 år. På hettan i Ryssland 2010 som förstörde 30 procent av spannmålsskörden. Och på översvämningarna i Pakistan samma år där 20 miljoner människor drabbades. Dessa och ytterligare sexton extrema väderhändelser de senaste tio åren visar på allt tydligare samband mellan värmeböljor, hårda regn och klimatförändringar. Däremot är det mer osäkert om den växande förekomsten av kraftiga stormar kan knytas till ökad global uppvärmning (0,8 grader på hundra år).
Forskaren James Hansen vid amerikanska NASA jämförde frekvensen varma sommardagar och extremväder 1951-1980 med dito 2001-2011. Han fann att sannolikheten för en sommar som är kallare än normalt har minskat från 33 till 15 procent, medan sannolikheten för somrar som är varmare än normalt ökat från 33 till 50 procent. Sannolikheten för extremt varma somrar har ökat från 0,13 procent till 50 procent!
Vårt dagliga väder uppvisar alltså mer extremer än för bara en generation tillbaka. Vilket inte enkelt kan förklaras med meteorologiska fenomen som blockerande högtryck och sydliga vindar. Den djupaste orsaken är att det blir successivt varmare på jorden.
Jag vill hoppas att insikten om detta inte endast skapar oro utan framförallt ökar vårt intresse och engagemang för vad som händer med världen. Och hur vi alla kan och måste dra vårt strå till stacken för att skapa en bättre framtid.
I dessa dagar berättar media om hur den mardrömslika torkan i USA:s majsdistrikt får de globala matpriserna att rusa i höjden. Det borde rimligen kunna leda till att många amerikaner äntligen ändrar attityd och tar forskarlarmen på allvar. En del klimatskeptiska forskare har på sistone ändrat åsikt, bland andra den kände USA-fysikern Rickard Muller. Efter att hans forskarteam gjort egna mätningar av jordens ökande medeltemperatur ansluter han sig nu till det scenario som förmedlas i IPCC, FN:s klimatrapporter.
Det är inte en dag för tidigt att den avsomnade klimatdebatten återvänder till köksborden, politiken och medierna! Men inte med hetslarm och nattsvart pessimism, utan med trovärdig forskning, rationalitet och en sund global etik som grund.
Världen behöver skynda på med två huvudstrategier:
* Den ena som handlar om globala skatter och grön teknik, som dag för dag straffar ut kolet och oljan från marknaden och låter alltmer av fossilenergin stanna kvar i backen – till förmån för smart, effektiv resursanvändning och förnybara råvaror
* Den andra strategin som handlar om att fördela tillväxtens frukter rättvisare över klotet och med konsumtionsbaserade skatter stärka lönsamheten för miljövänliga varor och tjänster. Hört det förut? Jo. Men bara så kan vi förhindra att mänskligheten överskrider gränserna för planetens livsfunktioner. Arbetet på den svenska höstbudgeten 2012 har just börjat. Låt det präglas av detta gröna, globala tänkande!