Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
478008.jpg

Bild: Bild: Mats Andersson

Stötta och aldrig döma är psykologens råd

Sport Det är modigt och bra av Patrik Sjöberg att berätta, tycker Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut vid Rädda Barnen.

Hans spontana reaktion är att det är viktigt av att prata om att dessa övergrepp faktiskt sker. Sjöbergs avslöjanden för upp frågorna på en diskussionsnivå. Viktigt är också att den som varit med om något äckligt aldrig är äcklig.

– Men vi måste prata och prata. Ju mer vi pratar, desto mer blir det förebyggande för andra. Vi måste också acceptera att det alltid finns risker för barn, säger Olof Risberg.

Han hoppas att bokens innehåll nu leder till att fler unga vågar berätta om övergrepp. Att det tagit Patrik Sjöberg flera decennier, visar bara hur svårt det kan vara att berätta.

– Vi vet inte vad det betyder för enskilda att bära en sådan tung sten i så många år. Den kommer nog ikapp ibland. Men det är smärtsamma minnen som kommer ikapp. Man kan känna ilska, äckel, självförakt.

Det stora frågan för unga som utsatts för övergrepp är "Varför det har hänt". Den unge tycker att han själv är skyldig.

– Barnet gör det gärningsmannen vill. Därmed uppfattar barnet sig som skyldigt. Det är lättare att förstå att om får en stor smäll. Då har barnet inte självt utfört någonting.

På samma sätt är det lättare att förstå en överfallsvåldtäkt av en främling, än upprepande övergrepp från en närstående person. Han poängterar att det som sker aldrig, aldrig är barnets fel. Gärningsmannen hotar ofta och är manipulativ, både före och efter övergreppen.

– Det kan få ett barn att tro att det är delaktigt, vilket de aldrig kan vara.

Olof Risberg hoppas att Sjöbergs avslöjanden leder till att fler barn som utnyttjas börjar prata. Ofta känner de sig ensamma i världen om sina övergrepp. De tror att endast de drabbas.

Ett annat skäl till att de inte berättar är de vuxnas frågor om varför det har inträffat.

– Vi vuxna blir så knäckta och då frågar vi varför. Därmed skuldbelägger vi barnet.

Barn som vill berätta om övergrepp förstår att det blir som en bomb som briserar. När det blir så, tar barnet på sig skulden. Precis på samma sätt som de kan göra för att pappa sitter i fängelse, om de har avslöjat något. Men det är alltid den vuxne som bär ansvaret.

Olof Risberg poängterar Rädda Barnens goda samarbete med idrottsrörelsen, som tar frågan på allvar. Men frågan är inte enkel. Idrottsrörelsen är naturligtvis en riskzon lika mycket som skola, förskola, scouting och alla verksamheter med barn och unga. Därför är det just där, som frågorna ska lyftas upp i dagen.

Tror du att Sjöbergs avslöjanden blir en belastning för friidrotten?

– Nej, snarare en utmaning. Idrottsrörelsen är fantastisk. Den har räddat många.

Statistik från brottsförebyggande rådet visat att flickor i något större utsträckning än pojkar drabbas av övergrepp. Olof Risberg har inte stött på någon kvinnlig förövare inom idrottsrörelsen och han vet inte om de finns.

– Vi vill inte att de ska finnas, men de finns antagligen. Det blir det sista tabut. Sen hoppas jag att vi har lyft på alla stenar.

Mest läst