Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Utvisning

Större andel flyktingar vägrar utvisas

En allt större andel flyktingar som ska utvisas ur Sverige väljer i stället att försvinna. En förhoppning om att få sitt fall prövat på nytt hägrar för många som går under jord.

Andelen som frivilligt väljer att lämna Sverige efter ett utvisnings- eller överlämningsbeslut minskar stadigt. Förra året valde 7 599 personer att frivilligt återvända eller överlämnas, medan 11 112 blivit polisärenden. En del för att utvisas med tvång, men i de flesta fall för att personerna gått under jord.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

-De försvinner helt enkelt. De allra flesta är Dublinärenden, att man inte vill få sin sak prövad i ett annat EU-land, säger Sverker Spaak på Migrationsverket.

Dublinförordningen innebär att asylsökande från länder utanför EU ska söka asyl i det första EU-land de anländer till. Men ärendena preskriberas efter 1,5 år.

-Då kan du söka asyl på nytt. Det är klart att om du är från Syrien i dag och vet att du med stor sannolikhet får uppehållstillstånd i Sverige, så finns det ganska starka incitament för att hålla dig undan i 18 månader och få din sak prövad här, säger Spaak.

"Vill inte kontrollera"

Han beskriver att det är ett problem, men att han har svårt att se att Migrationsverket skulle behöva göra något för att förhindra att personer som ska utvisas försvinner.

-Vi har inte några system för att kontrollera vad de gör eller inte gör. Jag tror inte vi vill kontrollera på det sättet heller. Vi vill att de följer den lagstiftning vi har, men om man väljer att avvika så har vi inga instrument att förhindra det, säger Spaak.

Problem för polisen

På gränspolisen i Stockholm har man märkt en ökning av antalet ärenden jämfört med efter millennieskiftet Har de asylsökande försvunnit görs en efterlysning. I bland påträffas de vid kontroller på arbetsplatser, i trafiken och liknande.

-Men det är många som inte anträffas, många har lämnat landet, säger Per-Uno Johansson, tillförordnad sektionschef.

Tvångsavvisningarna leder till ett ganska omfattande arbete för polisen. Det handlar bland annat om att ta kontakt med ambassader och andra myndigheter i personernas hemländer för att få fram rese- och identitetshandlingar.

-Vi saknar en hel del verktyg. För det första så anser jag att vi skulle behöva ställa hårdare krav på att identiteten är fastställd innan man prövar ärendet och att Sverige har överenskommelser med respektive land att de ska ta tillbaka sina medborgare, säger Johansson.

Förra året fattade Migrationsverket beslut om att utvisa eller överlämna 20 378 personer. Det är en nedgång för andra året i rad. Men andelen som återvänder frivilligt efter ett utvisningsbeslut minskade till 41 procent förra året.

Personer som inte lämnar landet två-fyra veckor efter beslutet kan få ett förbud att resa in i Schengenområdet på ett år. Om en person exempelvis säger att den inte tänker lämna landet kan återreseförbundet gälla i upp till fem år.

Migrationsverket har rätt att ta en person i förvar om myndigheten inte anser att den samarbetat för att lämna landet.

Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har verkställts inom fyra år upphör att gälla. Då kan man söka om asyl igen och befinner sig då i landet lagligt. För Dublinärenden, alltså då personer ska få sin asylansökan prövad i ett annat land, är preskriptionstiden 18 månader.

Källa: Migrationsverket

Mest läst