Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Stärk sjöfartens konkurrensförutsättningar

Konkurrenskraft och nya jobb inom sjöfarten kommer att vara avgörande för att stärka konkurrenskraften i Västsverige de närmaste åren. Men det är bråttom för riksdag och regering att vidta åtgärder för att möjliggöra en sådan utveckling. Inrätta ett svenskt internationellt sjöfartsregister och kom till skott med tonnageskatten, skriver företrädare för Alliansen i Västra Götalandsregionen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige och Västsverige återhämtar sig nu blixtsnabbt efter finanskrisen. Optimismen ökar och företagen nyanställer. Men arbetslösheten sjunker inte tillräckligt snabbt och vissa branscher lider delvis fortfarande av finanskrisen. Det gäller inte minst rederierna, som ännu inte kommit upp i de volymer av tonnage som skeppades över världshaven före finanskrisen. Samtidigt finns en spännande utveckling där sjöfarten framstår som det mest effektiva och miljövänliga sättet att transportera varor och gods.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Svensk sjöfart har visat framfötterna genom ett aktivt arbete för att exempelvis minska kemikalieanvändningen och öka användningen av alternativ elanslutning i hamn. Ett sådant utvecklingsarbete kan bara fortsätta om svensk sjöfart får rimliga konkurrensförutsättningar.

Utflaggning ger fel signaler

Västsvenska konkurrensfördelar genom sjöfart kan bara skapas om vi har en tillräckligt stor svensk flotta. När alltför många flaggar ut signalerar vi inte missmod gentemot sjöfarten själv, utan också till många andra näraliggande branscher. Västsverige är Skandinaviens logistikcentrum och mycket kraft har lagts ner på senare år för att stärka den positionen, inte minst genom satsningar på det s.k. västsvenska paketet. Risken finns att vi tappar lite av den rollen i takt med att svenska rederier flaggar ut.

I Västsverige är ekonomin stark och den hållbara tillväxten ökar. Alliansregeringen har sänkt skatterna i flera omgångar genom jobbskatteavdrag som skapat möjligheter för en ökad efterfrågan på varor och tjänster som i sin tur inneburit att många människor knappt märkt av finanskrisen i sin vardag.

Nu har finansminister Anders Borg gott om pengar i kassan som han överväger att använda till ytterligare jobbskatteavdrag. Vi förordar att han istället riktar den satsningen till att åstadkomma konkurrensvillkor för svensk sjöfart, som överensstämmer med resten av Europa. EU-kommissionen efterfrågar också en sådan utveckling för att stärka europeisk sjöfart generellt. Vi anser att det är bråttom att införa en modell med tonnageskatt, likvärdig med vad som finns i övriga Europa.

Satsning möjliggör stark utveckling

Vi förordar också ett införande av ett svenskt internationellt sjöfartsregister. Ett register som kompletterar dagens nationella register. En av huvudanledningarna till att dessa satsningar ännu inte gjorts är oro för den framtida lönebildningen. Men det argumentet håller inte när rederierna redan börjat flagga ut.

Svenska rederier kommer, oavsett vad som händer, inte att kunna konkurrera med låglönearbetskraften i den internationella trafiken. Men om vi satsar på den svenska sjöfarten och utvecklar den svenska rederinäringen kommer vi att fortsättningsvis kunna ta till vara den kompetens som finns totalt sett inom sjöfarten för att skapa konkurrensfördelar, tillväxt och nya jobb till sjöss och på land. Det möjliggör en stark utveckling i orter som Skärhamn, Lidköping och Donsö och det ökar möjligheterna för Göteborg och hela Västra Götaland att fortsatt vara Skandinaviens logistikcentrum.

Johnny Magnusson (M)

Kristina Jonäng (C)

Anders Fasth (KD)

Rosie Rothstein (FP)

Mest läst