Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Det största värdet med Göteborgsregionen får inte vara att segla i skärgården, skriver debattören. Bild: Bild: Franklin Reyes

Stärk företagens konkurrenskraft

Debatt Enligt regeringen är en stark konkurrenskraft en förutsättning för långsiktigt hållbar tillväxt. Men näringsminister Annie Lööfs (C) recept tycks vara nya nationalparksföreskrifter, regionala kulturmedel och strandskyddsregler, medan utbildningsminister Jan Björklund (FP) vill se fler Nobelpris till Sverige. Förslag som gör att man kan undra om det är en ekonomisk modell från Sydeuropa som står som inspiration, skriver Madelene Sandström, vd Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

Enligt McKinseys rapport ”Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin” har den svenska ekonomiska tillväxten under de senaste 15-20 åren överstigit tillväxten i både USA och EU. McKinsey konstaterar att vi för att bibehålla denna tillväxt måste säkra full utväxling på våra FoU-investeringar och bli ledande inom innovationsproduktivitet.

Därför oroas jag när jag lyssnar på näringsminister Annie Lööf (C) då hon exemplifierar regeringens arbete att skapa attraktiva regioner med att man ser över nationalparksföreskrifterna och strandskyddsreglerna, förstärker de regionala kulturmedlen och ger medel till destinationsutveckling av turistmål. Trevligt, men detta kommer inte att göra oss ledande inom innovationsproduktivitet.

Utveckla innovationer i industrin

Konkurrenskraften skapas av den svenska industrin, Sveriges ryggrad, på deras produktions- och utvecklingsavdelningar runt om i landet. Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är en ödesfråga för dessa företag. Därför innebär näringsministerns huvudfokus ett stort problem för landets industri. Näringspolitiken får inte fokusera på enmansföretag inom turism och rekreation.

Det största värdet med Göteborgsregionen får inte vara att segla i skärgården. Innovationer måste i stället utvecklas om än i många nya former där förädlingsvärdet kan bli som störst. I den svenska, många gånger världsledande, industrin.

Därför måste utflyttningen av företagens forskningsanläggningar stoppas. Faktum är att 82 procent av Sveriges största och medelstora exportföretag, enligt en Novus-undersökning, säger att de skulle förlägga mer forskning i Sverige om samarbetet mellan akademi och företag ökade.

Och 76 procent säger att det är viktigt med geografisk närhet till en högskola/universitet för att kunna rekrytera kompetent personal och få tillgång till kompetensutveckling. Är inte detta tydliga signaler?

Forskning är investering för framtiden

Men tyvärr får svensk basindustri heller inget större stöd av utbildningsminister Jan Björklund (FP). I stället tycks han ha snöat in på att vi ska ha ett fåtal elituniversitet och att vi ska få fler Nobelpris till Sverige. Det är placering på rankinglistor som gör ministern glad. Men vad innebär sådant för tillväxten?

Björklund och andra elitförespråkare får inte ens medhåll av Nobelpristagaren Paul Krugman, som i boken ”Economics, European edition 2008” skriver att ekonomisk tillväxt skapas även tack vare tusentals modesta innovationer, att viktiga teknologiska framsteg inte ens behöver vara ’cutting-edge science’, och att kunskap måste omvandlas till användbara produkter och processer.

Måla därför inte i svart och vitt, utan skapa en forsknings- och innovationspolitik för en fullvärdig utveckling. Akademisk konkurrens är bra, men risken är att akademin isoleras från samhället om vi inte också tar hänsyn till den viktiga roll högskolan har för att lösa samhällsproblem och för att skapa tillväxt och välfärd.

Finansminister Anders Borg (M) borde inse att det fokus som hans ministerkollegor åtminstone offentligt lyfter fram, definitivt leder Sverige in på samma väg som Sydeuropa. Forskning är investering för framtiden. Alla investeringar ska betala sig.

Det är ute i landet, där Sveriges basnäring är lokaliserad, som det behövs kompetensförsörjning och vetenskapligt starka men också profilerade forskningsmiljöer, som har erfarenhet av att arbeta med behovsmotiverad forskning i nära samarbete med näringsliv och samhälle.

Enorma möjligheter

Vi vet att denna samproducerade forskning, med experter från företag och forskare från akademin, i högsta grad gynnar såväl akademin som näringslivet. KK-stiftelsen finansierar enbart forskning där näringslivet går in med lika mycket som vi, fast i tid och utrustning.

Undersökningar visar tydligt att forskning i samproduktion bidrar till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen, stödjer utbildningen och stärker företagens konkurrenskraft.

Regeringen måste i den kommande forsknings- och innovationspropositionen skapa möjligheter för vår starka industri, och uppmuntra samarbete med Sveriges nya universitet och högskolor. Närings- och forskningspolitiken måste gå hand i hand. Då finns förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt för Sverige.

Möjligheterna är enorma, Annie Lööf, Jan Björklund och Anders Borg. Nu krävs det att ni kliver fram och tar tillvara på dem genom att omsätta det i politik och handling.

Madelene Sandström

vd, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

* KK-stiftelsen bildades 1994 och har sedan dess satsat över 7,8 miljarder kronor i fler än 2 100 projekt inom kunskaps- och kompetensutveckling.

* KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Mest läst