Sveriges kommuner har det yttersta ansvaret för medborgarnas välfärd. Det innebär att kommunerna har det ekonomiska huvudansvaret för att till exempel unga får den kvalitativa utbildning de är berättigade och att äldre får den kvalitativa vård och omsorg som de har rätt till. Då är det också rimligt att kommunernas demokratiskt valda företrädare har inflytande och slutgiltig bestämmande över vilka friskolor eller ålderdomshem som etableras i deras kommuner. Därför vill SSU införa ett kommunalt vetorätt vid friskoleetablering och skrota lagen om valfrihet (LOV). Vi vet att dessa frågor berör många och de kommer också att tas upp idag (29/9) då Socialdemokraterna i Göteborgs höstdistriktskongress av stapeln.
I debatten pratas och skrivs det ofta som om hela skolsystemet skulle vara uppbyggt kring friskolornas orubbliga rätt att finnas. Trots att vi nästan dagligen översköljs av alarmerande rapporter om det fria skolvalets konsekvenser. Sedan 2006 har elevantalet minskat i Sverige men trots allt mindre elevkullar har etableringen av nya friskolor ökat stadigt och står i dag på den högsta nivån någonsin.
Överetableringen är problematiskt ur flera aspekter. Det vet vi inte minst i Göteborg efter den uppmärksammade konkursen av friskoleföretaget Move IT, med bland annat fyra friskolor i Göteborg och Kungsbacka. När skolinspektioner drog in företagets bidragsrätt stod helt plötsligt 300 elever i princip utan skola. Och det blev kommunernas ansvar att bereda plats för dessa elever.
Även lagen om valfrihet (LOV) har varit problematisk för flera av de kommuner som infört den. Ändå vill alliansregeringen göra lagen obligatorisk för alla kommuner till senast 2014. De vill således tvinga kommuner runt om i landet att tillåta privata företag att driva skattefinansierad äldreomsorg.
Högre kostnad med LOV
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) släppte 2011 en forskningsrapport vid namn Konkurrensens Konsekvenser. Där konstaterades att den privata välfärden varken gett högre effektivitet eller kvalité i vård, skola och omsorg. Konkurrensverket rapporterar att kommuner som infört LOV tvärtemot upplevt en högre kostnad.
En svensk studie visar även att privata utförare inom vård och omsorg har tio procent lägre personaltäthet än de offentliga. Dessutom har man fler timanställda och färre fast anställda. Samtidigt har riskkapitalbolagen slagit sig in på den lukrativa marknad som svensk välfärd har blivit och som princip enda land i världen har Sverige oreglerat vinstuttag från välfärden.
Vår välfärd bekostas av oss alla gemensamt via den skatt vi betalar. Det är således våra skattepengar som till exempel Carema eller Attendo, som båda ägs av utländska riskkapitalbolag, tar ut i enorma vinster ur äldrevården. Ungefär var femte svensk friskola kontrolleras i dag av riskkapitalister och de vinster som dessa riskkapitalbolag tar ut kommer från skattebetalarnas fickor. Därför måste utgångspunkten i debatten vara hur den del av våra skattepengar som ska säkerhetsställa att vi får kvalitativ vård och skola också går till det som det är avsett för.
Valfrihet under demokratisk kontroll
Friheten för individen att välja skola eller äldreboende kan mycket väl vara ett medel för att uppnå hög kvalitet i skolan eller inom äldrevården. Men då krävs det att valfriheten sätts under demokratiskt kontroll och att våra skattepengar går till skolan och äldrevården – inte till vinster.
Vi menar att två mycket viktiga steg är för att uppnå detta är att ge kommunerna vetorätt vid friskoleetableringar och att skrota lagen om valfrihet. Och vi hoppas att Socialdemokraterna i Göteborg i dag kommer fram till det samma.
Gabriel Wikström
förbundsordförande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund – SSU
Johan Büser
ordförande SSU distriktet i Göteborg
