Det var där All In stod och det var dit Peder Fredricson kom en förmiddag.
Fredricson var helt enkelt på turné i sitt sökande efter en möjlig OS-häst. Han var i princip klar med sitt uppdrag och på väg hem till Sverige, men kunde inte glömma den där hästen han tidigare sett vid unghäst-VM, en häst han då ratade som för liten…
Men den positiva, lite gnagande känslan fanns dock kvar, därför gav han sig i väg den här morgonen.
Några hopp räckte – sedan Peder var fast. Resten är en slags historia.
Jag kom att tänka på den episoden i går kväll svensk tid När Peder Fredricson och den explosive All In, eller Allan som han kallas hemma i stallet på Österlen, tog den så hett efterlängtade OS-medaljen efter en omhoppning av rysarklass.
Ända sedan duon landade i Brasilien har fokus varit total.
Inte en bom har ramlat under ekipagets koncentrerade och kontrollerade framfart inne på arenan i Deodoro. Ett sketet litet tidsfel är allt som har stört, förutom den där lilla detaljen att de inte var snabbast under omhoppningen…
Den stora framgången för svensk ridsport är förstås ingen slump.
Få idrottare på toppnivå är så seriösa i sina satsningar som hästfolket. Det handlar nämligen inte bara om den egna prestationen, det handlar minst lika mycket om att hästen, lagkompisen, ska vara i minst lika bra form.
I den strävan har Peder Fredricson varit orubblig i sin tro och i sin satsning, han har varit minutiös i varenda detalj – från fodring och hästletande till hur matchar sina hästar på tävling.
Exempelvis valde han att låta All In avstå EM i Tyskland i fjol. Redan då visste han att han hade en av världens bästa hopphästar och redan då var siktet inställt på Rio. Men Fredricson valde att skynda långsamt och har under det dryga året tränat och tävlat sin häst med klokhet och precision.
I går kväll toppades resultatet. I går kväll kunde han tillåta sig slappna av. Nu kan den långe Fredricson mäta sig med den kortare Rolf-Göran Bengtsson. Båda har ett individuellt OS-silver var.
Att det var de för tillfället bästa svenska hoppryttarna som for till Brasilien råder det ingen tvekan om.
Däremot höll inte alla hästarna måttet.
För att hålla fortsatt hög internationell klass i den tuffa konkurrensen är det för framtida segrar viktigt att uppfödare, ägare, sponsorer och inte minst de aktiva tillsammans får bästa möjliga förutsättningar för att få fram och få behålla så bra hästar så länge som möjligt.
Då kan inte minst EM I Göteborg om ett år blir riktigt trevligt.
Lyfter slutligen på hatten jag inte har för dressyrens Tinne Vilhelmson Silfven. Individuell åtta i sitt sjunde OS. Även det en stark prestation.
