På många sätt är det här ändå en revansch och en upprättelse för det ifrågasatta Sverige, som bar på oket från förra årets misslyckade VM-slutspel.
OS blev en turnering där Sverige gick bort sig men hittade rätt igen. En inte alls övertygande insats i gruppspelet gjorde att Sverige fick krångla sig vidare som grupptrea. Laget var ifrågasatt, uträknat. Det var rycka på axlarna-läge och såg ut som om Pia Sundhages eftermäle skulle bli dystert. En tid då Sverige ville mycket men presterade lite, en tid av överlägsna kvalsegrar och misslyckade mästerskap.
Men så genomgick Sverige en metamorfos och kom ut till slutspelet som en defensivt ofelbar enhet. Genom att tålmodigt backa hem tog sig Sverige till final genom att inte förlora mot vare sig USA eller Brasilien.
Dessvärre blev det inte något nytt mirakel på Maracanã. I stället blev det den bistra verkligheten som fick sitt tredje gången gillt. Inför OS-finalen hade Tyskland nio raka segrar i mästerskapsmatcher mot Sverige. Självklart skulle det bli en tionde.
-Vi ska gratulera oss själva till en bra turnering. Vi har vunnit en silvermedalj. Det är jätteviktigt att det budskapet kommer fram, sade Pia Sundhage till Viasat.
Offensivt Sverige
Sundhage ställde i finalen upp offensivare än tidigare. Sofia Jakobsson och Olivia Schough fick plats i startelvan och Jakobsson fick rollen som offensiv spets när Sverige i försvaret föll ner i det effektiva 4–5–1 och åter satsade på låg press. Men till skillnad från tidigare kom Sverige upp med fler spelare i anfall, kom runt på kanterna och fyllde på inne i straffområdet. Funderingarna på om Sverige tagit bussen från OS-byn för att parkera den på egen planhalva kom tidigt på skam.
Om de hetaste tidiga chanserna var Sveriges så tuggade sig Tyskland in i matchen. Tre minuter in på den andra halvleken misslyckades Nilla Fischer med att rensa undan ett inlägg, och skickade i stället bollen rakt ut mot Dzsenifer Marozsán – som skickade den vidare upp i Hedvig Lindahls vänstra kryss. Marozsán som även gjorde målet mot Sverige i semifinalen i EM 2013.
2–0 kom i den 62:a minuten efter att Sara Däbritz skickat en frispark hårt i stolpen och Linda Sembrant olyckligt stött returen i eget mål.
Blackstenius reducerade
Inbytta Stina Blackstenius reducerade till 1–2 fem minuter senare. Kosovare Asllani slog ut bollen till Olivia Schough som serverade en framrusande Blackstenius som vräkte sig fram mellan de tyska mittbackarna. Det svenska målet gav spänning och nerv åt de avslutande 20 minuterna. Sverige flyttade fram i 4–3–3, men närmare guldet än så kom laget inte. Schough hade ett jätteläge i 87:e minuten, men fick inte ordning på fötterna.
-Det är lätt att vara besviken när man är så nära men det är viktigt att ha respekt för spelet, för vinnarna och för vår egen insats. Vi ska sträcka på kroppen, sade Pia Sundhage.
Med Tyskland som segrare skulle det vara lätt att tro att allt är som vanligt, men det är inte sant. Silvermedaljen är kvittot på den resa som gjorts sedan VM förra året. Där Pia Sundhage stöpt om laget gång på gång och till slut hittat en form som gör Sverige rättvisa.