Guldet gick till Magdalena Neuner, Tyskland, tolv sekunder före slovakiskan Anastazia Kuzmina som gått ut i ledningen.

Anna Carin Olofsson-Zidek sköt bra och åkte blixtrande snabbt men vad hjälpte det när hon inte fick chansen att få kontakt med åkarna längst där framme. Hon hade ingen aning om att hon i själva verket var nära ett brons.

Om Sverige kommer att lämna in en protest är ännu oklart.

Helena Jonsson slutade på 14:e plats. Fyra skjutningar som på jaktstarten brukar vara idealiskt för Helena Jonsson som i normala fall är bäst i världen på skjutvallen med en bit över 90 i träffprocent.

Det började också bra men på det tredje skyttet kom bommarna som förstörde alla medaljchanser. Två straffrundor i stående skytte, hennes normalt starkaste gren, var två för mycket. Helena Jonsson krånglade förra året på VM i Pyeong Chang ur ett underläge på 54 sekunder när hon vann jaktstarten. Nu var hon inte i närheten av att upprepa den bedriften.

I stället var det ACO som blev ett svenskt glädjeämne i jaktstarten. Från en 20:e plats avancerade hon 14 placeringar men någon medalj gavs hon ingen riktig chans att ta.

Det var inte bara den stående skjutningen som klickade. Även skidåkningen gick lika trögt som på sprinten.

Flera andra åkare drabbades precis som ACO av arrangörernas missar och fick sin tid korrigerad i efterhand. Men att tävla i jaktstart utan att få starta i rätt tid är naturligtvis helt uppåt väggarna.