Att han älskar sin sport går inte att ta miste på. Efter störtloppsåken är Patrik Järbyn allt som oftast bländande glad – och det inte bara för att han klarat sig ner helskinnad.

Det krävs inte bara hård träning, utan även en stor dos passion för att orka med år efter år på världscupstouren.

– Glädjen tror jag övervinner talang nio gånger av tio, det ska vara kul att hålla på, säger han.

Och roligt är det, inte minst i OS-backen i Whistler.

– Det är grymt kul. Jag känner ju att jag har en bra chans i den här backen.

– Jag åker ju inte runt på några 35:e platser, så åkningen finns ju där. Då är det extra sporrande och kul att kunna vara med 20-åringarna, mina söner nästan.

Sjuka barn

Faktum är att de yngsta deltagarna i OS-störtloppet i Whistler är mer än 20 år yngre än den svenske veteranen. De lever också ett helt annat liv än familjefadern Järbyn. Han laddade inför OS på hemmaplan i Colorado med hustrun Randi och sönerna Erik och Lukas, en vistelse som inte var helt oproblematisk.

– Jag fick inte så mycket sömn tyvärr, gubbarna var sjuka. Lunginflammation på den ena och snorigt och så på den andra, berättar Järbyn och fortsätter med ett skratt:

– Men jag är nästan bättre ju mindre jag sover.

Han debuterade i världscupen redan 1992. Sedan dess har det bland annat blivit tre pallplatser i världscupen och två individuella VM-medaljer. Dessutom OS 1994, 1998, 2002 och 2006.

”Måste ha lite flyt”

Det har inte alltid varit lätt, som när han skadade korsbanden eller då han blev av med sin landslagsplats. Men i vinter går en pånyttfödd Patrik Järbyn mot en av sina bästa störtloppssäsonger i karriären och förväntningarna inför OS-störtloppet på lördagen är höga.

– Jag skulle kunna lägga av i dag och ha haft en helt fantastisk skidkarriär. Men jag känner ju att jag fortfarande har det, säger han.

– Jag måste ju ha lite flyt, men åker jag bra så finns det alla chanser i världen.