Nu är det full fart i spåren

ANNONS
|

19 mars 1922 efter att Dagens Nyheter skänkte 1000 kronor till arrangörerna för att täcka kostnaderna. I år har nästan 60 000 åkare varit anmälda till de olika loppen som körs under veckan.

Starten går klockan 08.00, men åkarna i de bakersta leden får räkna med ungefär en timme innan de kommer i väg så pass att de kan börja åka skidor på riktigt.

Eliten i herrklassen förväntas gå i mål på cirka fyra timmar, damerna är ute ungefär en halvtimme längre.

Herrar:

Oskar Svärd, Team Exspirit. Har tre segrar sedan tidigare. Leder Ski Classics överlägset. Har visat stabil form.

Jerry Ahrlin, Team Xtra Personell. Går aldrig att räkna bort. Har radat upp tunga segrar i långlopsscupen i år.

Daniel Thynell, Grycksbo. Tre Vasaloppssegrar, men har haft en strulig vinter med mycket sjukdomar, bland annat harpest.

Anders Aukland, Team Xtra Personell (Norge). Vasan är stor i Norge också, Aukland lär ha toppat formen.

Jörgen Brink, Hudiksvalls IF. Skrällsegrare i fjol.

Damer:

Jenny Hansson, Team Exspirit. Vann långloppscupen förra året, visade fin form i Tjejvasan tidigare i veckan.

Susanne Nyström, Team Exspirit. Vann förra året både Vasaloppet och Tjejvasan, ligger bra till i långloppscupen.

Sandra Hansson, Team United Bakeries. Leder långloppscupen och har två vasasegrar i bagaget. Alltid tuff i spåret.

Totalt dricker varje åkare ungefär en liter av den klassiska blåbärssoppen under de nio milen.

Stockholms län har flest anmälda åkare under Vasaloppsveckan, 9139 stycken. Västra Götaland kommer på andra plats med 6818 anmälda.

3 gånger har Vasaloppet fått ställas in: 1932 och 1990 på grund av snöbrist, 1934 på grund av för få anmälningar.

9 segrar har Nils "Mora-Nisse" Karlsson (1943, 1945–1951 och 1953), flest hittills.

21 minuter och 17 sekunder är den största segermarginalen till andre man, från 1950 då "Mora-Nisse" tog sin sjätte seger.

14.11.00 är den sämsta tiden i ett Vasalopp, tillhörande en O. Larsson, IFK Falun, från 1922.

3.38.57 är den snabbaste tiden, satt av Peter Göransson, Åsarnas IK, 1998. Det ger en snitthastighet på 26 km/timmen.

Snabbaste damtiden är 4.17.02, satt av Kerrin Petty, IFK Mora, 1998.

Minsta segermarginalen mellan dam- och herrsegraren kom 2007, då Elin Ek var 4 minuter och 49 sekunder efter Oskar Svärd i mål.

3 kilo går varje åkare ner i snitt under ett Vasalopp, vilket innebär att 17 543 Vasaloppsåkare "försvunnit" genom åren.

Varje år går det åt cirka 46 000 liter blåbärssoppa, 38 000 liter sportdryck och 4600 liter kaffe, som dricks ur 800 000 muggar. Dessutom knaprar deltagarna i sig 80 000 bullar.

Först 1981 ändrade Internationella skidförbundet sina regler, så att även damer tilläts åka så långa skidlopp som Vasaloppet.

467 810 Vasaloppsåkare har sedan starten klarat av de 90 kilometerna mellan Sälen och Mora. Tillsammans har de åkt en sträcka motsvarande 1050 varv runt jorden, eller 54 resor fram och tillbaka till månen.

Kung Carl XVI Gustaf har åkt Vasaloppet en gång, 1977, på 8.12.41, och Öppet spår två gånger, 1987, tid 7.09.45, och 1997, tid 7.37.00.

Prins Carl Philip åkte Öppet spår 2004 på 6.21.52. Prinsessan Madeleine har i sin tur gjort Tjejvasan, 2008, på tiden 2.22.00.

1967 infördes tidtagning med hjälp av datorer, innan dess sköttes det manuellt.

Kroppslängden på åkarna minskar under loppet, på grund av att diskarna i ryggraden trycks ihop och fotvalven trampas ner. Tillsammans krymper deltagarna udner ett Vasalopp cirka 220 meter.

De kallaste Vasaloppen som genomförts var 1935 och 1987, då termometern visade -30 grader vid start. Varmast har det varit 1950 och 1997 då det var fyra grader plus.

Åkarna utvecklar under ett Vasalopp lika mycket energi som krävs för att tända 221 000 60-wattslampor.

ANNONS