Stina Nilsson hade lagt upp det väl inför finalen, där hela tre svenskor ingick i startfältet. Tredje bästa tid i kvalet följdes upp av heatsegrar i både kvarts- och semifinal.
Och OS-guldmedaljören och favoriten var bra med länge under finalen. I sista svängen in på upploppet skulle dock Nilssons pallförhoppningar grusas. I duell med Maiken Caspersen Falla i jakt på en ledande (och i slutändan vinnande) Julia Belorukova så blev ett felskär förödande för svenskan, som drämde ner på ändan i den finländska, isiga snön.
– Det var bara mina egna skidor, det var mitt fel. Jag föll väl för att jag var för ivrig att börja spurta, säger Nilsson.
En, av förklarliga skäl, irriterad Stina Nilsson.
– Jag är väldigt arg. Det kändes väldigt bra i dag och då känns det väldigt tråkigt när man inte får ut allt.
Kände du att du hade den här finalen?
– Jag kommer inte spekulera i det men jag kände att jag hade åkt snabbare om jag inte hade ramlat.
Två svenskor på pallen
Den norska favoriten Falla föll inte – men skulle ändå få se sig besegrad av svenskor i slutändan.
Maja Dahlqvist slutade tvåa bakom ryskan Julia Belorukova, som tog sin första individuella seger i världscupen. Det var 24-åriga Dahlqvists andra pallplats individuellt efter att hon också blev tvåa i Dresden förra vintern.
– Men nu var alla de bästa med, det var de kanske inte den gången. Det här var väldigt kul, säger Maja Dahlqvist.
Redan förra helgen imponerade Dahlqvist, som ingår i det svenska B-landslaget, när hon kom tvåa bakom Hanna Falk i Sverigepremiären. Nu har hon också tagit ett tydligare kliv in i världseliten.
– Jag har blivit bättre på att åka klassiskt i sommar, jag känner mig mer trygg i den tekniken. Jag var bra i sista backen och på upploppet nu. Förr om åren har jag kanske mer trampat luft.
Första på tre år
Den höga kvaliteten på de svenska sprintåkarna har betytt mycket för Dahlqvists egen utveckling, säger hon.
– Det är jättebra. När vi har tränat med A-laget i år så har vi fått kvitton på vägen, man har blivit mer trygg i det man gör. Om man hänger med Stina (Nilsson) eller Hanna (Falk) på ett pass så är man nog ganska bra, säger Maja Dahlqvist.
Bakom Dahlqvist spurtade Ida Ingemarsdotter förbi norskan Maiken Caspersen Falla för att ta sin första individuella pallplats på nästan tre år.
– Jag vet att jag kan stå på pallen, men det är skönt att bevisa det också. Speciellt när man börjar bli ifrågasatt, så är det väl alltid skönt att bevisa att man kan åka fort, säger Ida Ingemarsdotter.
Känner du dig ifrågasatt?
– Nej, egentligen inte. Men det är bara att man vill vara där framme, så är ju alla.
Lundgren imponerade
Anna Dyvik gick också till semifinal, liksom 20-åriga talangen Moa Lundgren. Den senare imponerade stort när hon vann sin kvartsfinal.
– Det gick jättebra, verkligen. Dagen har varit magisk. Jag är jättenöjd med min semifinalplats, säger Moa Lundgren, som tog i från tårna när hon skulle svara på frågan om hur roligt det var att köra världscup.
– På en skala 1–100 så var det väl kanske 500.
Både Moa Lundgren och Maja Dahlqvist, som båda är utanför A-landslaget, lär ha stärkt sina chanser att få köra nästa världscuptävling, i Lillehammer nästa vecka.
"Blev som Gollum"
Den enda av svenskorna som inte lyckades i kvartsfinalerna var, något överraskande, Hanna Falk.
– Jag fick inte till det här i år igen, säger Falk, som bara slutade femma i sitt heat.
– Jag får inte fast skidorna så jag drar upp axlarna och då blir jag som Gollum ("Sagan om Ringen"-figur, reds. anm). Jag vet inte om Gollum är bra på att åka skidor men jag kände mig inte jättebra i alla fall. Så det sket sig, säger Falk.
Charlotte Kalla körde inte sprinten i Ruka. Det gjorde inte heller norska Therese Johaug, vars världscupcomeback efter dopningsavstängningen i stället sker i söndagens tiokilometerslopp.
LÄS MER: Halfvarsson missade sprintfinal