Drygt 40 år senare sitter vi med Stefan Albrechtson, Abbe kallad av de flesta, och Dennis Andersson på klassiska Idrottskaféet med Heden utanför fönstret. Väggarna domineras av omslag till gamla Rekordmagasinet men vid ingången hänger några bilder från Gothia Cup.
Heden är den plats i Göteborg där både Partille Cup och Gothia Cup numera har sin bas och som är känd över hela världen.
De känner varandra väl numera, Abbe och Dennis, inte bara för respektive cup, utan också för att de är grannar i Partille kommun. De båda har beskrivits i mängder av intervjuer och reportage och ska man göra en lite nyanslös sammanfattning blir den ungefär så här: ödmjuka, engagerade och jävligt envisa.
Dennis delar sin arbetstid mellan Gothia och jobbet som klubbdirektör i Häcken. Abbe ägnar numera mer tid åt jobbet i Sävehof men blir extra cup-aktiv den här tiden på året. I stället är det Fredrik Andersson, Dennis son, som basar över handbollscupen.
Det är lätt att bli hemmablind, men Gothia och Partille Cup är världens största ungdomsturneringar i respektive sport. I år kommer 55000 ungdomar för att spela handboll och fotboll i Göteborg och allt började med en ganska enkel tanke.
Sävehofs och Partilles starke man Gunnar Quist fick 1961 idén att arrangera en cup på sommarlovet där deltagarna kunde bo i skolsalar.
- Aldrig tidigare hade lag hyrt in sig på skolor, Gunnar Quist uppfann nästan hjulet. Detta kom att påverka idrotten kollosalt, säger Stefan Albrechtson.
Skolidén blev också Gothias lycka och utan tillgången till skolorna vore det omöjligt att härbärgera så många spelare och ledare.
Cuperna har haft andra svårigheter att brottas med i inledningsskedet. Vädret var uselt Partilles första år och planerna på Vallhamra fördärvades. När cupen väl var igång igen hade konkurrensen ökat i grannländerna och i Sverige. Partille Cup överlevde det med och är numera ledande.
Handbollsturneringen inspirerade till något liknande i fotboll. Vem som kläckte idén är oklart, säger Dennis Andersson, men namnet Gothia kom från Gais dåvarande ordförande Bengt Bjernhed.
Andersson själv anställdes 1981, full av lust att göra Gothia Cup till internationell turnering. Första arbetsdagen käkade han lunch på pizzeria Pomodoro med Häckens ordförande Åke Nilsson som då sa:
- Jo, förresten, sa jag att det finns en skuld på en halv miljon kronor? Jag tror vi fixar det, det kan bli din första uppgift at uppvakta kommunen och få den att förstå hur viktig Gothia Cup är.
Den halva miljonen avskrevs och Dennis Andersson reste ut i världen med en reskassa tunnare än en tågluffares, kvar från marknadsbudgeten fanns bara 6 000 kronor.
- Vi skulle erövra USA med våra pengar.
Resan gick av olika anledningar inte som tänkt. Dennis Andersson satt på sitt hotellrum och misströstade när han bläddrade igenom telefonkatalogen och hamnade på ett uppslag med numret till McDonalds huvudkontor.
- Jag tog mod till mig och ringde. När jag träffade deras marknadskille berättade jag att vi byggde upp en mötesplats för ungdomar oavsett ras, religion eller kön. Det köpte han direkt.
Ett möte planerades in med Stockholmskontoret och Andersson åkte dit med en förhoppning om 90000 kronor på tre år.
- Jag visste inte riktigt hur jag skulle säga det och fick väl fram att vi ville ha ett treårsavtal men ingen summa. Till sist slog de näven i bordet och sa att 270000 kronor kan vi tänka oss.
De pengarna blev avgörande för Gothia Cups framgång. Nätverk byggdes och Dennis Andersson var på resande fot i två-tre månader per år.
- Sen började det att röra på sig. Det är tillfälligheterna som gör saker. Man kan skriva mallar och ha planer men det är tillfälligheterna som avgör, säger Dennis Andersson och kan räkna upp fler exempel. Tauichi från Bolivia upptäcktes av en kompis på resa i Barcelona och laget tog bussen direkt till Göteborg.
Gothia blev en mötesplats.
Gothia knäckte koden för hur världen skulle mötas och den gemensamma nämnaren hette fotboll. En kod som också gäller för handboll och Partille Cup, även om den har långt kvar innan den kan mäta sig i storlek.
Partille Cup har blivit en föregångare med projekt över hela handbollsvärlden. 2006 startades Kenya Trophy, ett sidoprojekt och det finns mängder av förfrågningar att göra något liknande på andra platser. Varje sommar kommer potentater inom sporten till Göteborg för att se, lära och få vara med.
PC nådde status som världens största handbollsturnering när arrangemanget lämnade asfalten och flyttade in till Göteborg.
- Utan den flytten hade vi inte lyckats, då hade vi fortfarande varit en förortsturnering, säger Stefan Albrechtson.
Förslaget kom från Dennis Andersson. Nu säger han att man var lite "dumma".
- Göteborg visade öppna famnen, vi frågade om det gick att kopiera kostnaderna för Gothia Cup, i stället skulle vi ha förhandlat. Vi var lite för blyga där, via mig, säger Andersson och skrattar.
Två arrangemang med så många besökare är mumma för vilken stad i världen som helst. Och det finns en symbios, önskemål från cuperna driver på frågor som kommer andra tillgodo. Konstgrässatsningen är ett exempel.
För att förbli störst handlar det om att gå vidare, ligga i framkant och vara världsledande när det gäller utveckling.
- Så länge alla kommer till oss för att se hur man gör känns det rätt bra. Det snyltas givetvis, men vi går i täten och då är framtiden tryggad, menar Dennis.
De två cuperna jobbar numera tillsammans i flera frågor för att dela både kostnader och erfarenhet.
Invigningen, ledarfesten, diskoteket, uppbyggnaden av Heden, material och logistik.
Boendet är en sak som kan och nog måste utvecklas. Dennis Andersson är förvånad över hur många som fortfarande kan tänka sig att sova på golv.
– I år har några skolor all inclusive. Det finns mat under hela dygnet, vilket kan kosta lite pengar. I framtiden kommer det att krävas att ha en säng eller madrass till alla att ligga på. Mer komfort. Och har man väl erbjudit något kan man aldrig gå tillbaka. Det ska man vara medveten om, säger Dennis Andersson.
Om fyra veckor börjar OS i London.
Partille Cup är till antalet deltagare och funktionärer ungefär dubbelt så stort som ett olympiskt spel. Gothia Cup är tre, fyra gånger större.
Innan London välkomnar världen för ett nytt spel är det, som varje år, dags för Göteborg.
Dennis Andersson, 58 år
Blev chef för Gothia cup 1981. Numera delar han sin arbetstid mellan jobbet som klubbdirektör i Häcken och jobbet på Gothia cup.
Stefan Albrechtson, 52
Anställdes i Sävehof 1979 och tog så småningom över som ansvarig för Partille cup efter Gunnar Quist. Blev klubbdirektör i Sävehof nån gång i början på 90-talet.
Dennis om Stefan:
"Äter, lever och är Sävehof. Han har värderingar som ligger idrotten nära och som handlar om gemenskap och lika värde. En föreningsmänniska av guds nåde."
Stefan om Dennis:
"Han har skapat det största som finns i Göteborg, den mäktiga invigningen av Gothia Cup. Den visar alla värderingar Sverige borde stå för. Han är också en mentor och en god vän."
Stefan om Partille cup:
"Jag blir glad över att se andras glädje. Vetskapen om alla minnen de får med sig i livet. Någon räknade ut chansen till möten du har under Partille Cup-veckan och det var så många siffror att de inte fick plats på det här bordet. Vi är en viktig del i mångas liv."
Dennis om Gothia cup:
"Man känner en stolthet varje år när turneringen väl är igång. När man står och tittar på framtiden, att vi får vara med och bidra till något så positivt. Det blir som ett gift. Det är det som driver mig."
