Ida Lindgren är flerfaldig svensk mästare och har vunnit internationella medaljer. Men den vanligaste frågan hon fått under sin framgångsrika karriär har alltid, sedan första SM-guldet som 12-åring, varit: Hur många var med i tävlingen?
Det är en fråga som underförstått sätter fokus på det faktum att det finns färre kvinnor än män inom judo, och att det skulle innebära att en kvinnas prestation därför är mindre – trots att hon vunnit.
– Det är så fullständigt naturligt att vi inte reflekterar, tänker eller agerar utifrån det. Varför? Svaret på den frågan utgör Judo5:s existensberättigande. Vi vill synliggöra och uppmärksamma dolda normer, värderingar och verklighetsuppfattningar inom svensk idrott, säger Lindgren.
Hon stod för huvudpunkten under gårdagens konvent. Konceptet Judo5 startades i Göteborg med målet att tänka i nya banor och förkasta alla gamla sanningar för att se om det gick att därmed inkludera fler i sporten – inte minst tjejer. Dessutom har man aktivt jobbat för att fler kvinnor ska ta steget in i tränarsysslan, och styrelserummen. Fem år senare är konceptet en framgångssaga och finns nu på flera platser i Sverige.
Antalet medlemmar i judoförbundet har ökat från 14 000 till 20 000 och antalet kvinnliga medlemmar har ökat med mer än 50 procent. Dessutom består förbundsstyrelsen i dag av lika många kvinnor som män.
Har stött på motstånd
Ida Lindgren menar att arbetet blivit så fruktsamt tack vare den övergripande strategin – men också tack vare arbetet på detaljnivå i klubbarna. Genom att ställa sig frågor om vem som rekryteras som tränare och till styrelsen och vilka som hörs och lyssnas på i klubblokalen fick man svaren som kunde peka ut problemen – och åtgärda dem.
– Vi ville vara banbrytande, göra nya saker för att inte få de resultaten som vi redan fått. Det syftar till att alla ska få förutsättningar att utvecklas i den nivå och utsträckning som individen önskar. Inkludering, samverkan och delaktighet är nyckelorden, säger Ida Lindgren.
Man drog igång kombinerade tjej- och killträningar och började uppmuntra fler kvinnor att bli ledare – ett arbete som gjort att antalet kvinnliga ledare inom judon i Göteborg gått från fyra till 15 på fem år.
– Och fler tar uppdrag både klubbnivå och förbundsnivå. Det viktigaste är att skapa en verksamhet som lockar alla, och det är det som det här projektet har jobbat så grundligt med, säger Ida Lindgren om projektet som vann Mölndals stads jämställdhetspris 2018.
Förändringsarbetet är förankrat i fakta och forskning, inget görs ”på chans”. Ändå har det funnits ett motstånd längs vägen – och inte alla gillar utvecklingen.
– Och det är intressant, för vi ställer ofta krav på att andra ska förändras, men hur benägna till förändring är vi egentligen själva? Jag har också varit del av de idéer och normer som vi haft historiskt inom judo. Så även vi kvinnor måste vara uppmärksamma på det här, säger Ida Lindgren.
