Han har rest frånsensommarhetta och 31 grader i skuggan i New York till stormigt sidoregn, åtta grader plus och en himmel som aldrig ser ut att spricka upp.
Från drömmen om NHL till ett år med Roger Rönnberg i SHL.
– Det är lite kontraster, ler Lias Andersson.
Han har återigen en Frölundatröja på sig – och plötsligt kan den 18-årige talangen andas ut.
– Jag tror nånstans att det att det här är det bästa för mig. Jag vet att Rangers litar mycket på Frölunda, så det känns väldigt tryggt från båda håll. För första gången kan jag landa den här säsongen, säger Lias ärligt.
Har det varit tufft, rent mentalt?
– Jag har varit lite i båda världarna. Haft en fot där, en fot här. Inte spelat match här, inte fått träna där. Nån gång känns det som första gången jag får landa i ett lag – och det är jäkligt skönt faktiskt. Det har varit mycket tänkande. Det har varit fyra-fem USA-resor den här sommaren, ett jäkla åkande. Jag har inte vetat om det ska vara NHL, AHL eller SHL. Ett flängande fram och tillbaka.
Vad gjorde att du till sist hamnade i SHL?
– Det var Rangers som ville det också! De tycker att det är det bästa för mig. I stället för att jag ska vara deras trettonde forward och få åka upp och ner, spela fjärdekedja,spela AHL, åka från kust till kust så är det bättre att jag får spela mycket hemma och utvecklas i en bra miljö.
När Andersson först kom till USA så kastades han in i en träningsturnering i Traverse City – där varken Rangers eller Lias kom upp i standard.
– Direkt när jag kom hade jag resan i benen. Det var pang på. Vi var riktigt dåliga. Varken jag eller laget spelade bra. Sedan steppade vi upp – och när jag kom till campen med de stora grabbarna gick det riktigt bra.
Var det långt ifrån – eller är känslan att du nosar på NHL?
– Äh, jag hade ju ett par bra matcher, där jag gjorde ett par poäng när jag fick spela. Sedan fick jag spela lite mindre och ta en annan roll och då blev det annorlunda spel. Exakt hur nära det var det vet jag inte, men jag var med till sista gallringen.
"Kommer att bli något alldeles extra"
Direkt efter Rangers besked tweetade Lias "Nu kör vi Frölunda" följt av en emoji-buckla.
Det finns inget tvivel om säsongens nya mål.
– Jag ska försöka vara ledande. Ta mycket istid. Spela många viktiga matcher. Förmodligen blir det slutspel här hemma och då får jag spela viktiga matcher.
Spelar du mot Gapi Champions League, redan?
– Ja, det är planen! Jag har inte tränat nånting här, så jag hoppas jag får ett bra pass i benen så att jag kommer in i grejerna, säger Lias innan det är dags att sticka in i gymmet.
Han får också vara med på pappa Niklas tröjhissning mot Skellefteå den 21 oktober.
– Exakt! Det blir jäkligt häftigt. Det kommer att bli något alldeles extra. Det är bara att njuta av den kvällen och se till att vinna hockeymatchen också …
Och när nummer 24 pensioneras får Lias tänka om med sin tröja.
– Jag ska kanske ta 71:an. Hedra honom. Han hänger i taket i våra hjärtan, säger Lias om pappas gamla radarpartner Tomi Kallio.
Fast 71 lär det trots allt inte bli.
– Nä, jag kan inte ta ett nummer från mina gamla idoler. Jag ska ta ett eget nummer, säger Lias.
