När Erik Karlsson var med på NHL:s combine-tester inför draften 2008 hamnade han i bottenskiktet, men valdes ändå i första rundan som nummer 15 totalt av Ottawa Senators.
Backtalangen från Landsbro i Småland är fortfarande inte känd för sin tuffa sommarträning – och så fort säsongen är över så flyr han kylan.
– Jag håller mig så långt från ishallen som det går! Jag är där så mycket ändå, så det är skönt att slippa skridskor och skydd. Det är därför jag ser ut som Bambi i en vecka när det väl är dags för isträning. Men det släpper rätt fort, berättade Erik för GP i en tidigare intervju.
Ändå är det Erik Karlsson, som aldrig tar ett löpsteg under sommaren, som spelade flest antal minuter per match i Stanley Cup-slutspelet. När Ottawa slogs ut ur semifinalen hade spelaren närmast bakom Karlsson spelat 89 minuter färre …
En unik lirare?
Ja, definitivt.
Men frågan är hur mycket alla tester och fysprofiler egentligen säger om en spelare när det väl är dags för isen?
Du spelar förstås inte hockey med bänkpressmuskler eller med stillastående längdhopp – utan det är bara ett sätt att mäta olika styrkor på en spelare.
Rasmus Dahlin är född år 2000 och bygger sin kropp för nästa års draft. Han startade den förra säsongen på strax över 70 kilo i kroppsvikt.
Nu, tio månader senare, snuddar han på 83 kilo – men är inte heller godkänd i Frölundas tuffa fysprofil.
– Det har gått jättebra i sommar. Jag har blivit starkare och snabbare. Det går som jag hoppats på, säger den unge talangen.
Men du är inte grön på testerna än?
– Nä, inte på allt. Det är hårt som jobb gäller. Jag har gått upp en hel del i vikt – och det går också ut över testerna. Men jag är i bra fas och ska göra allt jag kan för att bli grön, berättar Rasmus.
Han har klubbrekordet i brutalbänk, där spelarna ligger upp och ner i knävecken och häver sig upp med magmusklerna. 37 i rad.
– Jag tänker på att äta mer än vad jag gör i dag. Jag försöker äta hela tiden. Ha nåt i handen att äta på, berättar Rasmus.
För du bränner bort det annars med fyra pass om dagen?
– Ja, exakt. Det blir en hel del som försvinner. Det gäller att få i sig så mycket mat som jag kan innan och efter träningen.
Har det varit en tuff omställning att gå in i A-laget – rent träningsmässigt?
– Nja, vi har ju Pär Edlund både i J20 och A-laget, så själva fysen har inte varit så annorlunda. Det är mer vilka jag tränar med och vilka jag får tävla med varje dag. Det är den största skillnaden.
