Lucas Raymond, Samuel Fagemo, Linus Nässén, Jonatan Lundin Andersson, Filip Hasa och Karl Henriksson.
Frölunda har kryllat av spelare som till vardags huserar i J20-laget.
Att steget mellan akademin och A-laget inte ska vara stort i föreningen är något man länge värnat om. Under de senaste säsongerna har publiken i Scandinavium vant sig vid att se juniorer spela tillsammans med de rutinerade stjärnorna och inledningen av årets säsong har inte varit något undantag.
När A-lagspelare så som Joel Mustonen, Oliwer Fjellström, Mattias Nörstebö och Filip Westerlund tvingas besöka sjukstugan har det alltid funnits en juniorer som är redo att träda fram.
Något som glädjer Pierre Johnsson, huvudtränare för J20-laget.
– För det första vill jag säga att det är få förunnat att få vara i en klubb som vågar ta upp juniorer istället för att värva. Det är något som jag tycker vi ska vara jävligt stolta över. Det är klart att det är kul när man ser att jobbet jag, och många därtill, gör får utdelning, säger han.
Men för att Frölunda ska kunna kalla upp juniorer när man, som i nuläget, drabbas av skador – ja då krävs det ju att det finns något att ta av.
En stor del i förberedelsen för SHL-spel handlar om en likhet mellan de två lagen.
– Att vi har samma spelfilosofi i föreningen, det tror jag är väldigt viktigt. Det skiljer inte så mycket på vårat spel jämfört med A-laget. Det är klart att det är lättare för en kille att komma in när man kan prata om smådetaljer istället för det stora hela.
Pierre Johnsson tillägger:
– Sen är det klart att vi har jätteduktiga killar som är ruskigt proffsiga och som vill spela SHL-hockey med Frölunda.
Fysiken viktig
Brist på talang är det knappast i Frölundas akademi, det har bland annat Samuel Fagemo, Lucas Raymond och Linus Nässén bevisat.
Så en stor del av förberedelserna, för att kunna ta klivet upp i finrummet, handlar om att hålla det fysiska måttet.
– Alltså i dagens SHL så måste du vara fruktansvärt vältränad för att orka med det tempot som är idag. Det är ju ett ruskigt snabbt spel, det är nog snabbare än någonsin. Så det är klart att du behöver en fruktansvärd kondition, samtidigt som du behöver styrka i övriga kroppen. Vi har ju fantastiska fystränare som hela tiden jobbar med killarna och aldrig släpper dem under radarn.
"Alla ska lyckas på något sätt"
Att spelare som valt Frölundas akademi får chansen och sedan lyckas i SHL ökar även klubbens dragkraft bland talanger som letar efter en hockeyskola att utvecklas i.
– Vi har ett jäkla tryck på vårt intag och det är vi ruskigt stolta över. Jag tror att vi är den klubben som flest söker sig till och det är ju inte något som kommer av sig självt, utan det kommer ju av hårt arbeta av alla i hela föreningen.
Han fortsätter:
– Det är klart att vi har ett bra intag, men jag tycker också att vi förädlar spelarna väldigt bra. Vi har ju ett motto att alla ska lyckas på något sätt, vi försöker ju jobba med killarna lika mycket och det är klart att det slår bra ut på väldigt många.
Pierre Johnsson om akademispelarna som fått chansen i A-laget:
Samuel Fagemo, 18, forward:
Det är ju en powerforward som har näsa för mål. Han älskar ju, och drivs av, att få skjuta pucken mot mål och att få göra mål. Hela hans hockeytänk går ut på att göra mål. Han är ruskigt irrationell och internationell med sin spelstil.
Lucas Raymond, 16, forward:
Han har ett jäkla spelsinne. Han ligger tanken före de flesta spelarna, sen har han en jättebra klubbteknik. Han är fortfarande ung så det är klart att han har en väg att gå för att komma ikapp i fysiken.
Jonatan Lundin Andersson, 18, forward:
Han är väl också lite osvensk i spelstilen. Han är lite rivig och slitigt, men har kanske inte riktigt samma näsa för mål. Han ligger någonstans mellan (Lucas) Raymond och (Samuel) Fagemo. Det är en tuff powerforward som gillar att smälla på och skymma målvakten. Det är en sådan kille du vill ha bredvid dig när du går ut i krig.
Linus Nässén, 18, center:
Det är ju den lojala lagspelaren som alltid gör jobbet och kanske inte alltid får de stora rubrikerna. Men när man kollar på matchen efter så ser man att han inte gör ett misstag. Han är ju alltid förbered, har tagit ett otroligt kliv med fysiken och har en jättebra teknik.
Filip Hasa, 18, back:
Det är ju en av de här moderna backarna som kommer fram. Som är ruskigt rörliga och har en blick för spelet. Han är inte så stor men kompenserar det med att hela tiden ha koll på vart alla gubbar är på spisen, samtidigt som han har ruskigt bra skridskoåkning.
Karl Henriksson, 17, center:
Karl och Lucas (Raymond) har ju kamperat ihop i många år och jag brukar säga det att det är Karl som får slita ihop lägena för Raymond ibland. Han är en grovjobbare och en jättelojal kille som alltid gör sitt bästa. Ganska liten, men supertuff. Han slänger sig alltid in med huvudet först i dueller och ligger rätt i banan.
