Amila, 24, hade ett medfött fel på hjärtat, en extra elektrisk bana som plötsligt kunde ge hjärtklappning. När besvären först kom trodde hon att det var normalt, om än otäckt.
– Jag kunde få upp emot 200 i puls fastän jag vilade. Det kunde hända när som helst. I början kändes det inte så allvarligt, men när jag blev äldre blev det riktigt jobbigt. Episoderna kom nästan varje dag, jag kunde knappt andas och jag fick åka ambulans flera gånger.
Och det var först när hon hamnade på akuten som problemet verkligen togs på allvar, och hon slutligen fick en diagnos som förklarade arytmin.
Då hade hon tvingats leva med sitt oförutsägbara hjärta i tio år. Hon åt mediciner som gjorde henne trött. Och hon vågade inte anstränga sig av rädsla för att hjärtat plötsligt skulle börja rusa igen. Men när läkarna väl hittat felet beslöts även att Amila skulle opereras. Amila minns känslan när hon åkte till sjukhuset för två år sedan.
– Det är svårt att förklara, men jag hade inga förväntningar. Jag hade haft problem så länge och tänkte att det får gå som det går. Det var inget jag kunde påverka.
Men det gick bra. Läkarna brände bort den felaktiga elektriska banan med hjälp av elektroder, och Amila blev snart bättre. Episoderna kom mer sällan och blev kortare för varje gång. Och i februari i år började hon springa.
– Jag har styrketränat tidigare, men det handlar så mycket om resultat och utseende. Jag ville hitta en känsla inombords istället. Först tyckte jag det var tråkigt att springa, men jag ökade gradvis och det blev roligare. Jag har aldrig trott att jag skulle kunna springa en hel mil, men när man klarar det så ger det en sån styrka och självförtroende. Nu känner jag glädje när jag springer.
Amila har gjort stora framsteg på bara några månader, och sprang nyligen två mil, inklusive båda broarna. Kroppen – och hjärtat – är redo för varvet. Men en liten oro finns där, trots att hon i dag är friskförklarad.
– Det är klart att jag är nervös. Jag är rädd att det ska bli för varmt, det blir tungt för hjärtat då.
Målsättningen är därmed självklar: Att klara loppet utan problem. Resultat är inte längre intressant för Amila. Eller?
– Nej... eller, nu börjar tiden bli lite viktig ändå. Tävlingsmänniskan kommer fram, säger hon och skrattar.
Ålder: 24
Bor: I centrum
Civilstånd: Sambo
Bakgrund: Kom till Sverige från Bosnien 2007
Gör: Studerar till tandläkare
Aktuell: En av GP:s vinnare av startplats till Göteborgsvarvet
Målsättning: Klara banan. Kanske kan jag klara det på två timmar.