Det har tidigare rapporterats om att handbolssförbundet haft långtgående samtal med Ljubomir Vranjes angående jobbet som svensk förbundskapten. Vrjanes själv hade intresse för rollen men stoppas nu av sin klubb.
– Jag tvingades tacka nej, Flensburg stoppade mig. Förhoppningsvis blir det någon gång i framtiden, säger Vranjes till GP.
Tanken var att Vranjes skulle ha en dubbel roll och fortsätta arbeta för Flensburg, men det är alltså det som klubben sagt nej till. Kontraktet sträcker sig fram till 2020. Ljubomir Vranjes är på plats under Partille Cup för att följa sonen William i Flensburg-Handewitts P15-lag. Han kan beskrivas som en lugn handbollsförälder.
– Jag gillar inte det där hetsiga. Jag är lugn som tränare också. Men det var nära att William slutade spela handboll. När han var yngre hade han svårt att greppa bollen. Då lät pappa Vranjes tillverka en ny boll med av samma kvalitet som seniorspelare har.
Enda gång Ljubomir Vranjes blir exalterad är när bollen kastas ut på vägen i slutet av matchen, som slutar 27-3 till Flensburg mot franska MSW HC1, och hamnar under en lastbil.
– Hat es geschafft? (Klarade den det), frågar han en av sonens medspelare i laget.
Jo då, blir svaret.
– Då är det ju bra kvalitet, konstaterar Vranjes.
Bollen finns nu i 13 länder.
Vranjes har gjort stor succé i Flensburg där han bland annat tog hem Champions League 2014. Han har varit verksam som ledare i klubben sedan 2010. I sin nya bok "Jag vill bara vinna" skriver Vranjes att han saknar ett OS-guld (han har bland annat VM-guld och OS-silver) och att det får bli som förbundskapten, helst för Sverige. Under Partille Cup ska han signera böcker. Redan under matchen i Kviberg får han en förfrågan.
– Vad skriver man? Det är första gången jag faktiskt signerar en bok.
–Till Jessica… Trevlig läsning, skriver jag, säger Vranjes.
Boken är skriven tillsammans med Christian Albinsson och Emil Schälin, som gjorde en dokumentär om Bengan Boys.
– Sen slängde de helt enkelt ut en förfrågan om vem folk ville veta mer om. Och det visade sig vara mig. Det är ju kul att ha en bok om sig, men jag visste väl inte riktigt vad jag tackade ja till.
– Det var knepigt. Det tog väl två år att få ihop. De fick åka till Tyskland när jag hade tid. Sen nu vill de ju så klart att jag ska vara med när de ska sälja böcker. Men jag gillar ju inte sånt. Vill någon ha boken så köper man den väl, tänker jag.
Den 42-årige landslagslegendaren är solbränd iklädd shorts och flipflops, precis hemflugen från semester på Maldiverna, när det kommer rejäla regnskurar flera gånger om under matchen
- Det märks att man är hemma i Göteborg i alla fall.
