"Jag tog den och vi vann"

Sverige vann sitt första VM nästan precis 57 år innan årets mästerskap inleds.

- Jag minns det väl, säger 83-årige Gunnar Brusberg, det var smockfullt i Mässhallen, där ena väggen hade rivits för att ge plats åt en extra läktare.

5 000 åskådare kom till finalen i hallen, som låg några meter från den nuvarande VM-arenan. Världsmästerskapet hade inte spelats sedan 1938 och svenskarna, som hade slagit ut Danmark och Tjeckoslovakien, mötte Tyskland. Det blev seger med 17–14 och Brusberg vaktade målet hela matchen. Med visst välbehag erinrar han sig situationen i slutet, då Sverige ledde med två mål och tyskarna fick straff.

Fram klev den fruktade straffskytten "Atom-Otto" Maychrzak. Kriminalöverkommissarien från Hamburgpolisen placerade sina 47:or vid strafflinjen, rätade på sina 192 centimeter och sköt...

- ...i idealisk höjd för en målvakt. Jag tog den och vi vann, berättar Gunnar Brusberg.

Nej, han behövde inte vara akrobatisk den gången heller. Brusberg var de små gesternas man, levde på placeringsförmåga och spelsinne och kunde vara en hopplös motståndare trots att han bara var 174 centimeter lång..

- När jag träffar mina gamla kolleger Rune "Gummi" Nilsson och Donald Lindblom brukar jag reta dom för att jag aldrig varit skadad, fortsätter han. "Gummi" och Donald hade helt annan spelstil och har opererat höfter och knän, det har jag sluppit.

Hela sin långa karriär, i IK Heim från 1944 till 1968, stod Gunnar i målet iförd kortbyxor och bara knäskydd av den gamla fotbollstypen, med ribbor. Hans stil, att göra det enklast möjliga, har fått många efterföljare.

- Men jag måste erkänna att jag inte var först. Bertil Huss i Majorna jobbade med väldigt små medel, medger Gunnar.

Svenskarna hade, under Curt Wadmarks ledning, samlats vid ett tillfälle för VM-förberedelser och spelet var förstås ett annat.än dagens.

- Det var öppnare, med mera plats för finesser, minns Brusberg. Men redan då byggde mycket på kontring och vi hade snabba spelare. Fast jag kunde inte kasta längre än till mittlinjen, begriper egentligen inte hur dom bär sej åt nu för tiden, så våra kontringar gick oftast genom att jag passade till Rolf Zackrisson.

Gunnar Brusberg tänkte lägga av och avstod från nästa VM. Däremot kom han tillbaka 1961 på en reservplats och var med om att avgöra bronsmatchen för Sverige. Det var sista landskampen, men sluta var inte så lätt, inte förrän han gjort en sista räddningsinsats för Heim, som 41-åring. Laget kvalade upp till högsta serien.

Cege Berglund