Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Doktorns tips inför varvet

Du har tränat målmedvetet under lång tid och ser verkligen fram not att springa varvet. Samtidigt känner du dig lite småkrasslig och tror att en förkylning k a n vara på gång. Vad göra? Här är doktorns tips.

– De flesta känner sig själva ganska bra i det här läget. Har man en sjukdomskänsla så kan det tyda på att man har ett virus i kroppen. Då ska man avstå och inte ge sig ut på en sådan kraftansträngning som 21 kilometers löpning innebär.  Risken för allvarliga konsekvenser är stor, om inte annat utsätts hjärtat för en väldig ansträngning, betonar Claes Mangelus, sedan många år medicinskt ansvarig för Göteborgsvarvet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Löparnas invändningar i form av " jag är så bra grundtränad" eller "jag har verkligen sett fram mot detta, jag tar det försiktigt", har Claes Mangelus hört förr.

– Det är de löparna som man brukar hitta i sjukvårdstälten, inte sällan som några av de allvarligaste fallen, säger han.    

På frågan om en bladning av nervositet och förväntan kan göra att man känner sig varmare eller sjukare svarar Claes Mangelus:

– En känsla av förväntan, det där nervösa "pirret" som kan uppstå när man ställs inför en större och spännande händelse, kan ge lite feberkänsla. Känns det så inför start, om man i den stunden är osäker på vad det handlar om, så tycker jag att man ska jogga en runda. Känns det normalt, om kroppen reagerar som den brukar och allt tycks som vanligt är det sannolikt ingen fara. Märker man motsatsen är det bäst att avstå. Det är dumt att chansa, säger han.

Ett annat kärt ämne för doktorn inför varvet är det som handlar om vätska och dryck.

Majoriteten av alla som ska springa varvet har tränat på att springa. Men allt för få har tränat på att dricka. Bland de 40-80 löpare (av cirka 45 000) som årligen kollapsar längs banan är brist på vätska främsta orsaken.

– Det är viktigt att ha vara "normalvätskad" vid start och sedan fylla på regelbundet, som vid varje vätskekontroll, säger Claes Mangelus och fortsätter:

– En del anser att de kan klara sig utan vätska. Men det är en sak att springa ett antal kilometer under vinterhalvåret utan att dricka – och en helt annat att göra det under ett långlopp. I synnerhet om det är varmt, över 20 grader, då ökar kroppens behov av vätska snabbt. Ett annat skäl till att dricka regelbundet under löpning är att man vänjer magen. Börjar man plötsligt hälla i sig en massa sportdryck finns risk för att den börjar krångla, det är inte heller roligt… 

Att springa varvet kan vara livsfarligt – det händer att löpare dör. För att förebygga och undvika det allra värsta finns en stor och professionell sjukvårdsorganisation (runt 130 personer) som under Mangelus ledning ger allra bästa hjälp. Men det yttersta ansvaret ligger hos löparen själv.

– Spring klokt. Anpassa fart efter förmåga och väder, så ska det säkert gå bra, säger Claes Mangelus.