Jo, det finns individuell skicklighet i dagens Holland.

Wesley Sneijder är en fenomenal mittfältare med briljanta lösningar och spelhuvud bättre än de flesta. Fem mål i årets VM plus några framspelningar är ett hyggligt facit.

Arjen Robben är inte lätt att hålla reda på även om Uruguays VM-debutant Martin Caceres gjorde sitt absolut bästa.

Där finns också van Persie och kanske framför allt Dirk Kyut, en gubbe som kan gnugga, gnaga och dribbla.

Fast det som imponerar mest är lagets disciplinerade spel. Precis som många andra sagt tidigare, Holland tycks ha mer att ge. Det kuggar inte i ordentligt.

Anfallsspelet hackar emellanåt men defensiven är oftast stilren och 25 raka utan förlust imponerar.

Segern mot Uruguay var rättvis även om åtminstone jag fäller en tår för VM:s största överraskning. Sydamerikanerna har visat moral, engagemang, teknik och med Diego Forlán i spetsen bjudit på stundtals lysande fotboll.

I semifinalen saknades tre ordinarie spelare; Diego Lugano, Jorge Fucile och måltjuven Luis Suarez. Och det kändes som om Suarez verkligen fattades Uruguay.

För Holland gick det bättre utan van det Wiel och de Jong, två defensivt viktiga spelare som båda är tillbaka till finalen. En final som kan ge Holland det VM-guld landet borde vunnit för över 30 år sedan.

På 70-talet uppfann Johan Cruyff och dåtidens hjältar totalfotbollen. Holland spelade fotboll över hela planen, sköt som bara van Bronckhorst (hans 1–0 är VM:s snyggaste) kan göra och lekte fotboll.

1974 ställdes Cruyffs fantasi glädje mot Beckenbauers skickliga disciplin. Holland mot Västtyskland.

Minnet sviker emellanåt och rättas efter hur tanken vill att historien borde ha skrivits. Men det året fanns ingen rättvisa i fotboll. Västtyskland vann.

Inte blev det roligare fyra år senare när Argentina vann efter förlängning.

När det nu är dags för är rollerna ombytta, åtminstone om vi jämför med 1974. Tyskland är VM:s charmigaste lag. Bara tanken på Özil, Müller, Schweinsteiger (han hade platsat -74), Podolski, Klose och all den fart de har i sitt fotbollsspel lockar till leende.

Total fotboll. Rörelse över hela plan. Mer holländskt än Holland.

Det är lätt att generalisera. Vitt mot svart. Kul mot tråkigt. Disciplin mot fantasi. Sanningen är naturligtvis att även Tysklands spelare vet vad de ska göra både i anfall och försvar.

Liksom Spanien. Också ett lag som underpresterat hela vägen fram till semifinalen. Och som har så mycket fantasi i sitt kontrollerade spelsystem.

Klarar Tyskland det hindret blir det repris på den VM-final som spelade för 36 år sedan.

Revanschmatch? Nä, det tror jag knappast. Bara en av Hollands spelare var född då, reservmålvakten Sander Boschker, 40 år.

Det är en ny tid nu.